Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - krig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kroat, se krabat o. kravatt.
krocket, om svenska förh. väl först
på 1870-t., tidigast stavat croquet = ty.,
av eng. croquet i samma betyd., av f ra.
(dial.) croquet, krökt käpp, egentl.: liten
krok (- crochet), sedan återupptaget
från eng. i betyd, ’krocket’; väl av germ.
urspr. o. besl. med krok. Jfr
kric-ket.
krog, fsv. krögher = ä. da. krog, da.
kr o 9 från mlty. kr och (gen it. kröges) -
ty. krug (väsentligen nordtyskt).
Halländska kru, krog, utgår från mlty.
bi-formen kruch. Av ovisst ursprung. Möjl.
identiskt med fhty. kruog (ty. krug),
krus (se kruka): sådana begagnades
förr som skyltar på värdshusen;
emellertid heter ’krus’ i Ity. kruke. Enl.
Holthausen IF 20: 322 däremot snarare
avljudsform till germ. *kragan-, hals,
kräva (= krage), med egentl, betyd, av
’trångt hål, håla’ liksom lat. gurgustium,
bl. a. ’krog’, till gurges, djup m. m., el.
fra. garousse, krog, men ital. gargozza,
strupe, jfr ty. kneipe: knipa. -
Krö-gare, från Ity. kroger; jfr fsv. kröghare
från mlty. kroger, ävensom
familjenamnet Kruger från ty. = kriiger, krögare.
krok, fsv. kröker, även: årder = isl.
krökr, da. krog (eng. crook från nord.);
avljudsformer se kråka l o. kräk.
Jfr krocket. - Härtill avledn. kröka,
fsv. krökia = isl. krékja, da. kr0ge.
Kröka armen, vulg., egentl, för att föra
bägaren till munnen, supa, gammalt
uttr., redan hos Runius.
krokan, C. Warg 1755: croquan, 1836:
crochaner plur.; av fra. croquante ds.,
egentl, fem. till adj. croquant, som
kra-sar mellan tänderna, till croquer, krasa,
knastra m. m., ljudhärmande; jfr
krokett, kroki. - I da.: knäck. ’Krokan’
heter där kransekage.
Krokek, gård o. sn i Lösings hd o.
by i Lysings hd Ögtl. = fsv., egentl.:
’den krokvuxna eken’; en intressant
ortnamnsbildning av samma slag som
Vrångebjörk Vgtl., förr bl. a. - byrck,
dvs. ’den krokiga björken’; jfr fsv. i
foronce femgreno, dvs. ’den femgrenade
furan’ som riamn på råmärke mellan
Vgtl. o. Dalsl. Sahlgren o. Liden NoB
4:104, 124. - Från ett likartat tyskt
ortnamn utgår väl det från ty. lånade
svenska familjen. K r u m l i n d e, egentl.:
’den krokiga linden’ (möjl. ursp. ett
värdshusnamn).
krokett, kokk., av fra. croquetle, till
croquer, krasa; se krokan.
kroki, av fra. croquis, pennteckning
i utkast, till croquer i betyd, ’göra ett
hastigt utkast’ (== k rök er a), samma
ord som croquer, krasa, knastra, här
med syftning på pennans gnisslande.
krokodil, Schroderus 1639: crocodyl
(-ij- vanligt under 16- o. 1700-t.; ännu
o. 1780), Rudbeck 1679: -dilar plur.,
1689: -dyler, stundom även -dill, t. ex.
1712 = ty., av grek. kroködllos (m. fl.
former), även ’ödla’. Enl. Diels IF 15:1
f. genom dissimilation av *krokö-drllos,
till kroké, klappersten, strand, o. drilos,
mask; alltså med sjtftning på ödlornas
förkärlek för varma stenar; jfr det besl.
o. analoga sanskr. krkaläsd-, ödla, till
carkara-, kisel, sten, o. as-, sitta,
uppehålla sig (Brugmann IF 15:8). - Mhty.
kokodrille, ital. cocodrillo osv. utgår från
lat. cocodnlus, jfr (genom metates av
kr öko-) grek. korködilos. -
Krokodiltårar, P. Svart Kr. 1561: crocodilithårer,
i ä. nsv. även -låt = da. krokodilletaarer,
ty. krokodilsthränen osv.; från sägnen
om krokodilen, som lockar till sig
människor genom att efterhärma ett barns
gråt.
krokus = ty., av lat. crocus, av grek.
krökos, av ett österländskt ord för
’saffran’. - Ett betydligt äldre lån
föreligger i fhty. cruogo, saffran, isl. krog. -
Även beteckningen för det av
krokus-växten beredda saffran härstammar från
österlandet.
krollilja, Lilium martagon, till ty.
krolle, hårlock, krollen, rulla el. krusa
(sig) (se f. ö. följ. o. krulla), efter de
tillbakaruilade kalkbladen. - Av
samma /croZZ- kommer även ä. sv. krollhöna,
Gallina crispa.
krollsplint el. -spint, 1880-t., enstaka
kry 11- (jfr sv. dial. krylla, krulla), till
ty. krollc, hårlock, osv. (se f. ö. krulla),
o. splint 1. Biformen -sp in f beror väl
på dissimilation.
krom, av grek. khröma, färg, hud,
även om en tonart i musiken, vartill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
