Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - kotiljong ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kotiljong, av fra. cotillon ds., egentl.:
stubb, underkjortel, avledn. av fra. cotte,
kjortel, av ffra. cote, mantel (> eng. coat,
jfr redingote), av germ. ursprung: jfr
fsax. cot, yllemantel m. m., fhty. choz(zo)
(ty. kotze), vars ursprung är dunkelt
(jfr Fick BB 6: 211). - Dansen
uppfanns på 1820-talet. Dess namn återgår
emellertid på en mycket äldre dans, som
beledsagades av en sång med omkvädet:
’Ma commère, quand je danse, mon
cotillon va-t-il bien?’ (dvs.: sitter kjolen
bra?), varifrån ordet cottillon kom att
överföras på själva dansen. Jfr i en
anteckning från 15 febr. 1818: ’Mot
slutet dansades en här (i Åbo) ny, eljest
gammal, fransk valsdans, cotillon’ (Skr.
utg. av Sv. litt.-sällsk. i Finl. CXVI: 126).
kotlett, 1730 (cotte-), C. Warg osv.,
Weste 1807: cotelett; Bellman, Lenngren:
kort- = da. kotelet, ty. kotelette, av fra.
côtelette, dimin. avfra. côte, revben, sida,
av lat. costa ds., varifrån även kust.
1. kotte (gran-), jfr: grankuttar P.
J. Gothus 1602, besl. med no. kott n.,
litet trådnystan; se f.ö. följ. o. kota,
kutting. - Da. har i stället kogle =
no. kokul, kokla ds., sv. dial. kokkel,
klump; el. också till en biform med
germ. -g-.
2. kotte, liten pojke, dial. även kott
o. kutte, i dial. även ’liten gris’ med
avledn. kutting o. kytting; samma ord
som föreg.; alltså egentl.: knubb o. d.;
med samma betyd.-utveckling som i
knatte i betyd, ’liten person’, kult
3 osv. - Jfr även de vard. uttr. inte
en kotte (kutte), ingen.
kotteri, Tersmeden (1747, o. 1780):
min skönas cotterie, Björnståhl 1773:
slutne Sälskaper eller Cotterier; av fra.
coterie, mlat. coteria, till ffra. cote, koja,
av germ. ursprung (se f. ö. kåta);
urspr.: ett antal bönder som gemensamt
arrenderade ett jordområde.
kox, Dalin 1850: coaks, benämning i
England (osv.); alltså då ännu ej fullt
naturaliserat svenskt ord; = da., ty.
koks, från eng. cokes, plur. till coke
(liksom käx av cakes), i dial. även ’aska’;
sammanslälll med eng. coke, märg,
kärnhus, av ä. eng. colk(e), i avljudsförh. till
sv, dial. kälk, märg i ben, o. grek.
gelgis, kärna i vitlök, varom utförligt
Falk-Torp under kal.
koxa, ä. nsv. även kuxa, fsv. koxa,
avledn. av sv. dial. koka el. koga, motsv.
no. koga, ä. da. kaage, jfr isl. kogla.
Växelformer: ty. gucken; isl., no kaga,
mlty. kageren; saml med -p-: sv. dial.,
no., isl. kōpa ~ mlty. kapen osv.
Formväxlingen lyder på imitativt ursprung.
- Nsv. koxa med slulet o kan utgå
från kuxa; nsv. uttalet med öppet o
däremot från fsv. koxa; se Noreen V.
spr. 3: 245; jfr dock Kock Ljudh. 2: 174.
krabat, 1778 (-er nom. sg.) = da.,
från lty. krabat, ostyrigt barn, egentl,
(såsom i ä. nsv., 1630, o. ä. da,): kroat,
o. förvridning av detta ord: kroaterna
voro under det trettioåriga kriget kända
för sin vilda framfart. - Ordet
användes även kakoeufemistiskt, såsom
fuling, stygging, troll osv., en företeelse
som ytterst beror på fruktan att vackra
namn o. beteckningar skulle bringa
olycka. - Etymol. identiskt är kravatt.
krabba, i sv. dial. ’kräfta’ t.ex. Smål.,
Var. rer. 1538, jfr fsv. craba (se Sdw.),
oblik form till fsv. krabbe = isl. krabbi.
da., mlty. krabbe, ags. crabba (eng. crab),
hypokoristisk form till stammen krab-
i mlty, krevet, kräfta (se d. o. o. jfr förf.
NTfF 3 R 12: 62), el. också, fast mindre
troligt, att fatta som bildat till
intensivbildningen sv. dial., no., isl. krabba,
krypa (jfr förf. Ark. 13: 237): i
bådadera fallen till roten i krafsa, kravla,
Ie. rol. grebh, väl egentl.: krafsa o. d.
o. besl. med garbh i karva. -
Krabbtaska, Cancer pagurus, motsv. da.
taskekrabbe, efter ty. taschenkrebs; efter
kroppsformen.
krafsa, Bib. 1541, jfr ä. nsv. krafsa
sig upp, kravla sig upp, 1595 = isl.,
no., avledn. till den verbrot, som
föreligger i kravla o. sv. dial. (osv.) krabba,
krypa; se föreg. - Krafsa
kastanjerna ur elden åt någon, se kastanje.
kraft, fsv. krapter (pl. -ir o. -ar) m.,
krapt f., kraft, bemyndigande, giltighet
m. m., motsv. isl. kroptr, kraptr m., da.
kraft c., fsax. m. o. f., fhty. o. ty. f.,
ags. cræft m. (eng. craft, hantverk, konst,
list), av germ. *kraftu-, *krafti-(*krafla-?);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
