Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - karsk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stanjett(er), ytterst från spän.
casta-nelas* efter den kastanjelika formen. -
Krafsa kastanjerna ur elden åt
någon, motsv. uttr. i da., ty., fra., ital.
m. fi.; efter den gamla fabeln om apan,
som narrade katten att krafsa kastanjer
ur elden.
kastell, fsv. kaslel (-eel, best. f.: -elit
o. -ellit), jämte kastelle o. kaslale,
kastell, borg, by = mlty. kastél,
upphöjning på akterstäven av ett skepp, fhty.
kastel, kastell (ty. kastell), av lat,
Castellani, dimin. till castrum, med vall o.
gravar omgivet läger (varav ägs. ceaster,
cester, stad, borg; kvar i ortn., t. ex.
Manchester).
kastor, bäverhår särsk. till
förfärdigande av hattar, även dylik hatt, 1640,
= ty., av grek. kdstör, bäver, egentl,
överförd anv. av gudanamnet Kdstör,
vilken åkallades vid vissa
livmoderssjukdomar, för vilka bävergällen
begagnades som läkemedel. - Namnet
Kdstör, en av de s. k. dioskurerna
(Zevssö-nerna), betyder sannol. med Kretschmer
5den lysande* (till grek. kad-, i part
kekadménos, pf.kékasmai osv., vartill väl
även Kddmos), liksom namnet på hans
broder Poly-devkés ’den mycket lysande’
(genom dissimilation av *Poly-lévkes;
se ljus); motsv. lat. Castor o. Pollux,
i sv. i överförd anv. ofta om två
oskiljaktiga vänner.
kastrera, om skrifter o. d. 1660; i
betyd, ’snöpa’ A". J. Retzius 1802 = ty.
kastrieren, av ital. castrare, av lat.
castrare, egentl.: avskära, beskära, om vars
härledning, utom litteraturen hos Walde,
se Brugmann IF 28: 371.
kastrull, Rålamb 1690: casseroZ/i,best.
f., 1709: kastrull, cast(e)rol, med
-o-stundom in på 1800-t. (väl då
dialektiskt), motsv. da. kasserol(l)e, höll.
kast-rol, ty. kasserolle, från fra. casserolle,
dimin. till fra. casse, metallgryta = ital.
cazza, degel, väl av lat. cattia (glossa),
murslev. - Den svenska formen med
-t- har möjl. uppkommit oberoende av
den holländska; med inskott av t
mellan s o. r som i hustru.
kasus, av lat. cäsus, fall, till cadere,
falla (jfr chans).
katafalk, Lidner 1782 = ty. = fra.
catafalque, lån från ital. catafalco,
ställning, katafalk, schavott = ffra. chafaut
(== schavott), jfr med pref. e- ffra.
escadafaut (:> fra. échafaud); väl av
vulg.-lat. *catafalicum, till pref.
cata-(av grek. kåta-, ned m. m.) o. lat. fala,
bl. a. hög ställning el. upphöjning av
bräder på cirkus (av ovisst ursprung).
katakomb = ty. katakombe, av fra.
catacombe, ital. calacomba, av okänt
ursprung.
katalog, Ekeblad 1653: cathaloge eller
matrikel = ty. katalog, av grek.
kåta-logos, egentl.: uppteckning, uppräkning,
till katalégein, uppteckna, berätta,
utplocka, av kåta- o. légein, berätta, samla
m. m. (jfr biolog, logik).
Katarina, kvinnon., av grek.-lat.
Catharina, egentl.: den rena, till grek.
ka-tharös, ren, obefläckad (vartill även
kättare), av oviss härledning. Härtill:
K a t a, i dialekterna även Kåta, K a r i n (se
d. o.), Kajsa l (se d. o.), ävensom det
från eng. lånade kortnamnet Ketty.
Jfr även Kajsa 2 o. katrinplommon.
katarr, B. Olai 1578: chatarrus = ty.
katarrh osv., från grek. katdrrous, egentl.:
nedflytande, till kalarreln, flyta ned
(urbesl. med ström).
katastrof, 1660: cataslrophe-, o. 1629
rimmande med see = fra. caiastrophe
osv., ytterst av grek. katastrophé, egentl.:
vändning, vändpunkt, särsk. i ett drama,
av kåta, ned, om, o. strophe, vändning;
se apostrof o. strof.
katedral, motsv. fra. cathédrale osv.,
egentl. = lat. ecclesia cathedrâlis, till
cathedra, biskopsstol, från grek. kathédra,
bl. a.: stol, bänk (= sv. kateder), av
katá, ned, o. (h)édra, säte, stol (motsv.
sv. säter, ortn. Säter), se schäs. -
Katedral är alltså egentl.: biskopskyrka;
urspr, ej likbetydande med dom (kyrka),
se d. o.
kategori, Schroderus 1635: Aristotelis
Cathegorier = ty. kategorie osv., av grek.
kategoria, egenskap, predikat, anklagelse,
av kåta, mot, o. agorevein, tala (till
agord, församling, torg, till ageirö,
samlar).
kat(e)kes, t. ex. 1669: ’Gatechesens
enfaldige förklaring’; från grek.
katckhesis, förkunnande, undervisning, av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
