Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - kapten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
namnet på den sköldlus, som alstrar
karmosinfärgen, kommer ytterst ty.,
eng. kermes, fra. kermès, karmosin; från
dess latinska namn coccus ilicis (till
ilex, järnek) utgår fra. cochenille.
Karna, kvinnon., i dial. även Kårna,
av Katarina; se Karin.
karneol, B. Olai 1578: carneol o.
corneol, förr även: corniol (k-) = da., ty.,
från fra. carnéol = ital. corniola, även:
kornellbuske, mlat. carniola, till lat.
corneolus, hornartad, avledn. av cornu,
horn (se d. o.). Formen med -a- för
-o- beror väl på anslutning till caro
(genit. carnis), kött; på grund av färgen.
karneval, E. Dahlberg o. 1660:
carnavaln best. f. (om Venedig) = da., ty.,
= fra. carnaval, av ital. carnevale,
fettisdag, osv.; av ital. carne vale, dvs.
kött farväl, syftande på att man då
avstod från köttmat; egentl. dock en
folketymologisk omtydning, enl. somliga av
carrus navâlis, skeppsvagn, betecknande
skepp på hjul, som användes vid festliga
upptåg, eller av mlat. carnelevāle,
avlägsnande av köttet (till lat. caro, genit.
carnis, kött, o. en avledn. av levāre,
befria, borttaga), jfr ital. carnelasciare
(lat. carnem laxāre), carnescialare, fira
fastan, egentl.: släppa köttet löst.
karnibel, karnobel, vulg. o. skämts.:
gynnare, i dial. även: karniffel, karnoffel,
karnyffel, slyngel o. d.; egentl. om
knekten i det förr brukliga kortspelet
karniffel el. styrvolt = da. karniffel, ty.
karnöffel, karnüffel (se under det sannol.
dock ej hithörande hedersknyffel).
I sv. påverkat av det likbetyd. karibel.
– Enl. Noreen V. spr. 2: 393 vore
emellertid karnibel en ombildning
(väl genom inflytande av kannibal) av karibel,
som utgår från span. caribal (yngre
canibal), karib (folkslagsnamn; jfr
kannibal). Men de vida spridda o. mycket
allmänna formerna på karn- kunna icke
gärna tänkas vara ombildade av det mera
sällsynta karibel (Almqvist 1838, C. A.
Hagberg, Fr. Hedberg osv.).
karnis, listverk (S), Peringskiöld 1710:
karnitz, från ty. karnies, av fra. corniche,
ital. cornice, av grek. korōnis, liten krans,
snirkel (se krona), kanske även
förväxlat med lat. cornix, kråka.
Etymologiskt sålunda identiskt med
kornisch.
Karolina, kvinnon. = ty. Karoline,
fem. till mlat. Carolus (se Karl).
Förkortat: Lina. Af Carolusär även
myntnamnet karolin avlett (1684); liksom
också den likalydande beteckningen för
Karl XII:s krigare, t. ex. o. 1750.
*karolina (biljardterm), 1810, från ty.
karoline, väl ombildat av ett
caramboline, till fra. carambole (= eng.), dels
om ett slags röd biljardboll, dels om
själva spelet, av span. carambola, av
ovisst urspr. (jfr sv. biljardtermerna
karambol, karambolage).
kaross, 1645 = da. karosse, från ty.
=, av fra. carosse jämte carroche (varav
ä. eng. car(r)oche) = ital. carrozza,
förstoringsform till ital. carro, av lat. gall.
carrus, kärra (se d. o.). Jfr karusell.
karott, Posttidn. 1791: Fat, Talrikar,
Carotter, Lindfors 1815, ett blott svenskt
ord, erinrande om det i helt annan
betyd. uppträdande fra. carotte, morot
(= sv. karott), av lat. carota ds.
Dunkelt.
karp, Var. rer. 1538, från lty. karp(en)
= fhty. karpfo (ty. karpfen), motsv.
senlat. carpa, karp (500-t., Donau), o.
f. ö. en mängd bildningar på karp- i
rom., slavo-balt. o. kelt. spr., en
spridning, som säkerl. sammanhänger med
fiskdieten under den katolska fastan.
Fisken o. dess namn har sannol. utgått
från Sydeuropa; f. ö. dunkelt (man
har rent av antagit förindoeur.
ursprung).
karpus, mössa med flikar, 1635, motsv.
no. karpusa, nisl. karpús, da. kabuds,
från holl. karpoe(t)s, kapoets; med
sekundärt r från ty. kapuze, från ital.
capuccio, kapuschong, hätta; se närmare
kapucin(ermunk), kapuschong.
karriol, o. 1700 = da. kar(r)iol, ty.
kar(r)iole, av fra. carriole = ital.
carriuola, från mlat. carriola, carriolus,
dimin. till lat.-gall. carrus; se kärra o.
jfr följ. o. karet, kaross.
karriär, om levnadsbanor (särsk. med
häns. till befordringar o. d.) o. 1750,
från fra. carrière, från mlat. carraria,
körväg, till lat.-gall. carrus; se kärra.
– ’(Köra i full) karriär’ o. d. uttrycktes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
