- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
289

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - kabal ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kagle, mlty. kakelen, eng. cackle;
ljud-härmande liksom likbetyd, ä. nsv. kagra
kaga, kaka, ty. gackern, höll. gagelen,
eng. gagle, nord. *gagla, vartill isl.
gagl n., liten gås = sv. dial. gagel n.,
no. gogl f., vildgås (det mlty. gagel,
tandkött, varmed detta ord stundom
sammanställts, har långt ä = ägs.
géagl; se Sievers IF 34: 337); jfr även
de obesläktade sv. dial., no. kokla (se
kyckling), lat. cacabare, kackla, osv.

kadaver, av lat. cadaver, lik; sannol.
till cado, faller; jfr grek. ptoma, fall o.
lik, pésos, lik (till ie. pel-, falla), isl.
hr0r, lik, besl. med ägs. hryre, fall o.
sv. (dial.) fall, om slaktad djurkropp
(k of al l osv.).

kadens, av fra. cadence, till lat. cadere,
falla, e ty m öl. - chans.

kader, av fra. cadre, av ital. quadro,
ram, av lat. quadrus, fyrkantig (jfr sv.
kvadersten, kvadrat), till qnattuor,
fyra. Jfr eskader, k a dr il j, sk va dr ön.

kadett, Post. Tid. 1758: ’Cadetten A.
R. (är utnämnd) till Fenrik vid L.
Regementet’; 1680 i betyd, ’yngre son’ =
ty. kadett, av fra. cadet, den yngre bland
syskon, ung adlig officersaspirant, av
gaskogn. capdet, avledn. till lat. caput,
huvud (jfr chef).

kadrilj, J. G. Oxenstierna Dagb. 1771:
’Om qvällen i Quadrille för mina synder
bott’; ytterst av spän. cuadrilla, grupp
ryttare, till lat. quadrus, f3^rkantig (se
kader).

kafé, Almqvist 1845: best. f.: caféen,
Blanche 1847: en kaffe, Dalin 1850 neutr.;
jfr da. best. f. kaféen; av fra. café;
tidigare kallat kaffehus (från 1720-t.; om
uti. förh. tidigare).

kaffe, Rålamb 1658 (om turk. förh.):
cafe; o. 1710 i resebeskr. o. karolinska
dagböcker: cauffi, caffe, cavé, caffé,
ävenledes om utl., i sht. turk. förh.; 1730:
coffeij (i ett tillagningsrecept); Dalins
Arg.: caffé, caffe-; Linné ofta coffe, även
coffé o. caffé; coffe dessutom 1749; Lind
1749: koffe el. kaffe; Möller 1755: caffee,
Sahlstedt 1773: caffe, Weste 1807: càffe;
f. ö. växla former med acc. på första
o. andra stavelsen till framemot 1850
(kaffé resp. café hos t. ex. Törneros,
Knorring o. enstaka senare) = da.
kaffe, ty. kaffee, fra. café, eng. coffee
osv., ett närmast turkiskt, urspr.
arabiskt ord. – Accentväxlingen beror på
lån från skilda språk, sannol. ty. o.
fra.; formerna med o härstamma väl
från eng. – Kaffehurra, se hurra
1.
Kafferep, Onkel Adam 1843
(inom citationstecken), Nybom 1846,
Dalin 1850, innehåller väl sbst. rep i
bildl. anv.; el. möjl. till repartisera,
vard. repa. Stundom endast rep, t. ex.
Litogr. alleh. 1863. Annars vid mitten
av 1800-t. ofta uttryckt bl. a. med kaffe
el. caf(f)é, t. ex. 1837, 1843, Runeberg
m. fl.

kaftan, lång prästrock, Lind 1749,
Weste 1807, Dalin 1850: koftan i samma
betyd., hos O. v. Dalin, Lind (även) o.
Sahlstedt: ko fi; t. ex. 1658 o. hos Weste
o. Dalin: kaftan i betyd.: österländsk
rock, motsv. fra. caf(e)lan ds., av turk.
qaflän. Jfr kofta.

kagge, Laelius 1588 = isl. kaggi
som öknamn, ä. da. kagge, jfr isl.
vin-kaggr, motsv. ä. eng. cagg(e), eng. cag,
som ej behöver vara lån från nord.;
väl besl. resp. identiskt med no. kagge,
tätt sammanpackad massa, stapel,
storbuk, sv. dial. kagg(e), handtag på
lieskaft, no. kagg ds., med avledn. nisl.
köggull, klump, ävensom mera avlägset
med de under kägel anförda orden
för ’gren, stubbe’ m. m.; jfr med -kk-:
isl. vatnkakki, vattenkagge (se f. ö. under
käx 2), av *kagn- (jfr kåk : kägel).
Kagge har alltså grundbetyd, av något
välvt el. kupigt, klump, kloss; jfr
kutting. Se f. ö. v. Friesen Mediagem. s.
102 f. (-gg- har här dock hypokoristiskt
ursprung). - Jfr ka x e.

kaj, Weste 1807 = da. kai, från höll.
kaat, av mlty. kåje, av fra. quai (eng.
quay); anses för urspr, keltiskt: kjinr.
cae, kringhägnad, mbret. cae, häck o. d.,
av en ie. rot kagXh, vartill även hage
(se d. o.).

kaja, fsv. kaia = no. kaie; efter
lätet liksom kråka, korp o. fsv. rampn,
korp (se ramsvart). Av samma slag,
men ej fullt identiska med kaja äro
da. kaa, mlty. kâ, fhty. ka, kaha, ags.
céo. Sannol. självständiga bildningar
(o. ej beroende på lån från germ.) fö-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free