Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spänna ut (urbesl. med tänja). Till
pf. part.-stammen av samma verb hör
intensiv, egentl.: spänd, med
uppmärksamheten starkt riktad på.
interfoliera, nylat. bildning av inter,
emellan, o. folium, blad (se folio).
interjektion, Moberg 1815; jfr 1735:
’Pöfwelen (dvs. pöbeln) gör narracktiga
interjectioner’ (Molander 1753 har den
latinska formen) = ty., av det
likabetydande lat. inlerjectio (genit. -ōnis),
egentl.: mellanord, till inlerjicere, kasta
emellan (till jacere, kasta).
interpellera, 1645 osv. = ty.
interpellieren, av lat. interpellāre, egentl.:
tala emellan, av inter, emellan, o.
stamordet i appellera. — I modern
parlamentarisk anv. om svenska förh.
(liksom interpellation) allmänt egentl.
först på 1890-t.
intressant, t. ex. Lagerbring 1748,
från fra. intéressant, egentl. part. pres.
till intéresser (varav sv. intressera),
av lat. interesse, vara av vikt, angå,
beträffa, urspr.: vara emellan, till inter,
emellan, o. esse, vara (urbesl. med är).
— Från lat. interesse kommer ty.
interesse, även: ränta, varav sv. intresse,
t. ex. 1643: interesse; åtm. som
handelsterm möjl. genom italiensk förmedling.
intervju, slutet av 1800-t., från eng.
interview, sammankomst m. m.; i sin
svenska användning egentl. ett amerikanskt
journalistuttryck från slutet av 1860-t.
intet, se inte.
intim = ty., från fra. intime, av lat.
intimus, egentl.: innerst (besl. rned
prepos. in, i = ty. in, sv. i).
intrigera, från fra. intriguer, av lat.
intrīcāre, inveckla, förvirra, jfr trīcæ,
ränker, intriger. Härtill sbst. intrig,
vanligt o. 1700, från fra. intrigue.
intyg, till intyga = mlty. intûgen,
ä. ty. einzeugen; se f. ö. betyg o. jfr
övertyga.
intäckt = fsv.: inkomst (i sammans.),
även: intaga å utmark = isl. inntekt,
inkomst, da. indtægt, i ä. da.: intaga;
jfr ty. einnahme; av in o. germ. *takiþō-,
till fsv. taka, taga.
invalid, sbst., 1758, om franska
förhållanden, annars vanligt först på 1790-t
= ty. invalide, av fra. invalide, av lat.
invalidus, kraftlös, till det nekande
in- o. valēre, vara kraftig, gälla (se valuta,
valör). — Förr enstaka (1747) även i
betyd. ’fattighus’ el. dyl.
inventarium, Gustaf I:s reg. 1521, av
senlat. inventārium, förteckning, till
participstammen av invenīre, finna,
skaffa (av in-, till, o. venīre, komma;
jfr t. ex. advent), vartill även
inventera. — Bildligt om personer redan
hos Eurén 1793 (i övers.): ’det der
gamla inventariet’ (om en gammal
kapten); Onkel Adam 1843: ’Mäster Petrus
. . gick . . qvar på Mellingsta som ett
gammalt inventarium’; Blanche talar
om ett ’Uppsalainventarium’.
invitera, av fra. inviter, av lat.
invitāre ds. (f. ö. av omtvistat urspr.).
invånare, se inne.
invändig 1673, = da. indvendig, från
mlty. inwendich el. ty. inwendig; jfr fsv.
invændelika; till vända. Jfr nöd-,
utvändig o. till betyd.-utvecklingen
följ. — Förr även invändes.
invärtes, yngsta fsv. inværtis = ä.
da. indvertes, från lty. inwerdes, jämte
da. indvortes från mlty. inwordes; med
t för d väl från andra lty. former, jfr
t. ex. mholl. inwerts (med d > t före s);
bildade som t. ex. got. framwaírþis,
vidare, till got. adj. waírþs, fsax. werd,
ward, vänd (åt), riktad, till roten i
germ. *werþan, egentl.: vända sig, sedan:
bliva, se f. ö. varda o. antvarda. Jfr
till betyd.-utvecklingen invändig.
inälvor, ä. nsv. vanl. -er, dessutom
-e n. plur. (t. ex. Bib. 1541), fsv. inælvir,
-a(r), yngre form för inælve n. plur.
motsv. sv. dial. inävler, ä. da. indelfve,
isl. innyfli, -ylfi, -ifli n. pl., ags.
in(n)ielfe, inifli n.; jfr fhty. innuovili; möjl.
en substantivering till ett adj. av
samma slag som got. dauþubleis,
bestämd till döden; till adv. in liksom
isl. iðrar, inälvor, med flera under
ister anförda ord. — Förhållandet
mellan de olika germ. formerna är
delvis dunkelt. Da. indvolde, no. innvol
bero på yngre ombildning. — Om ett
indoeur. ord för ’inälvor’ se under åder.
ironi, Creutz 1759, från fra. ironie,
ytterst av grek. eirōneía, förställning,
avledn. av eírōn, hycklande o. d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
