Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - imitera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1620-t. = ty. ingenieur, av fra. ingénieur
(varav eng. engineer), avledn. av ett ord
motsv. fra. engin, bl. a. ’maskin’, förr
om krigsmaskiner, mlat. ingenium,
maskin, i lat.: (medfödd) begåvning,
uppfinningsförmåga m. m.; se geniofficer
o. gina, sbst. Ordet finns i ital. redan
1196 under formen encignerius (för
ingignerius) i betyd, ’krigsbyggmästare’;
jfr Feldhaus ZdV:s deutscher Ingenieure
1906 s. 1599, Malmborg Tekn. för.
månadsblad 3: 11. — Den gamla
betydelsen kvarlever t. ex. i
ingenjörtrupper.
ingenstädes, se -städes.
Ingolf, mansn., i nsv. lån från isl.
Ingolfr = fsv. Ingulf (Ingolwer) = fda.;
till Ing- (se Inge) o. ulv.
ingrediens, jfr fra. ingrédient, till lat.
ingredi, gå in i, till gradi, gå (se grad
1, grassera, kongress).
Ingrid, kvinnon., fsv. Ing(e)ridh
(vanligt) = fda. Ing(e)ridh, isl.-fno. Ingiriðri
liksom Astrid o. Sigrid till frid l,
vacke<i></i>r, vars f i vissa ställningar
försvunnit, varefter ett namnelement
-rið- uppstått. — Om Ing- se Inge.
Ingvar, mansn. = fsv., fda. = isl.,
fno. Ingvarr, Yngvarr, jfr det fornryska
lånordet Igor av urnord. *Ingu-harir
el. -ᵹeiʀʀ (jfr Inge o. Gunnar); enl.
Noreen NoB 8: 5 grammatisk växelform
till Ivar (se dock d. o.).
inhyses, fsv. inhȳsis = isl. innhýsis;
bildat till hus som inbördes till
bord.
inhändiga, i ä. nsv.: lämna i handom,
t. ex. 1664-1717 = ä. da. inhændige,
från ty. einhändigen ds.; avledn. av
hand. Från o. 1750 (Serenius osv.)
uppträder i sv. den moderna betyd, av
’få i handom’, väl genom part. pf. som
uppfattats såsom ’mottagen’ i st. f.
’given, överlämnad*.
initial, begynnelsebokstav = da. =
ty. initiale osv., av lat. initiālis, adj. till
initium, början (till in-īre, egentl.: gå in i).
initiativ, av fra. initiative (där
betecknat som ’nytt’ o. 1800), till lat.
initium, början; se föreg.
inkiett, av fra. inquiet, orolig, otålig,
av lat. inquiētus ds., till quiēs (genit.
-ētis), vila, rö (urbesl. med vila).
inkognito = ty., från ital. incognito,
av lat. incognito, ovetande, ablativus
till lat. incognitus, okänd (urbesl. med
kunna, känna).
inkorporera, se korporation.
inkråm, ä. nsv. inkrommet. I. Erici
1642 om höns, Salé 1664 om bröd,
inkråm 1762, till ä. nsv. kråm n. ds.,
kanske inhemskt, motsv. isl. krumr (~
kraumr) i ungef. samma betyd.; i alla
händelser besl. med ä. nsv., y. fsv. krome,
krumme m., malle i bröd, m. fl. former,
jämte da. krumme ds. från mlty. krome,
ty. krumme = ags. cruma (eng. crum(b)),
i avljudsförh. till mholl. crûme; jfr lat.
grūmus, jordhög (vartill fra. grumeau,
klimp, eng. grume), grek. gryméa, grýtē,
skräp o. d., till ie. roten gru, krafsa,
mala sönder (variant till ghru i gryt,
gröt osv.). — Man har för inkråm
även utgått från ett *krofn > *kromn,
till isl. krof, kropp av slaktat djur, jfr
Fårömålet (Gottl.) krungi (*krufni),
inkråm, soppklimp; se Noreen Sv. lm.
1: 322, Kock NTfF 2 R 9: 156 f.
inkräkta, i ä. nsv.: intaga, erövra
O. Petri Kr., A. Oxenstierna 1644,
inbegripa P. Svart Kr., instänga G. I:s reg.
IV, inskränka L. Petri 1563, liksom ä.
nsv. bekräkta från mlty. med kt av lty.
cht av äldre ft (jfr t. ex. akter); alltså
egentl. = ä. da. indkræfte, intaga med
makt, jfr mlty. kreften ds.; jfr sv.
bekräfta i annan betyd.; avledn. av mlty.
kraft = sv. kraft.
inkvartera, från ty. einquartieren;
därjämte ä. nsv. kvartera ds. A.
Oxenstierna; till ty. quartier i betyd,
’ståndläger’ o. ’boning’ (se kvarter).
inkvisition = ty. inquisition, av lat.
inquīsitio (genit. -ōnis), undersökning,
efterforskning, sökande, till inquīrere,
undersöka o. d. (till in o. quærere,
undersöka, söka (av okänt ursprung). —
Av ett vulg.-lat. inquærere kommer fra.
enquérir, göra sig underrättad om o. d.,
vartill participsbst. enquête, varifrån sv.
enquête, enkät, olämpligt tidningsord
i st. f. rundfråga el. dyl.
inlagsfä, 1734 års lag, fsv. inlaghsfæ,
deponerat gods, till ett. *inlag, sbst. till
inlæggia, bl. a. deponera, o. fæ i betyd,
rörlig egendom (se fä).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
