Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - härlig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mansättning med dal o. genit. av
namnet på den å, i vars dalföre den första
bosättningen skett, fno. *Her el. //er/d,
nu Hårjån. Modin Sv. 1m. XIX. 2: 27
f. Landskapsnamnet har alltså samma
slags ursprung som Värmland.
härlig, fsv. hcerliker = da. hertig,
från ty.: fsax. hérlik = f ti ty. hérlich,
förnäm, präktig, till adj. hér, förnäm,
hög (vartill herre egentl, är en
komparativ). Biformen herrlig, Weste 1807
(som huvudform) osv., beror på
anslutning till herre, sannol. under påverkan
från ty. herrlich, vilket också, atm. i
någon mån, beror på inflytande från
motsv. herr. Något direkt sammanhang
mellan herrlig o. fsv. herreliker eger
däremot icke rum.
härma, 1596 (träns.), i ä. tid mycket
ofta med efter, i dial. även: berätta,
anföra ett uttryck (med efter), t. ex.
Vgtl. = isl. herma III, även:
återupprepa, berätta, da. her me, av urnord.
*harmian; omstritt; snarast till ie.
*karm- i Jat. carmen, dikt, sång (om
verkligen detta ord har gammalt r),
besl. med grek. kéryx, härold, sanskr.
kära-, lovsång, kirli-, omnämnande,
beröm, osv., samt mycket avlägset även
med beröm, ros (pris). Grundbetyd,
i så fall: med rösten återgiva.
härnad, Verelius 1664, 1672, i
ordböckerna först hos Lind 1749 (f. o. n.),
litterärt lån från isl. hernaÖr, vbalsbst.
till härja.
</b>Härnevi</b>, ortn., se Vi.
härold, Bib. 1541, ä. nsv. även: -hold,
-halt m. m., jämte da. herold från mlty.
herholt = ty. herold osv., av ffra.
heralt (fra. héraut, eng. herald) ~- mlat,
heraldus; i sin tur av germ. urspr.::
germ. *harja-walÖa, härbehärskare =
personn. Harald (se d. o.). Jfr
heraldik.
härs i härs o. tvärs, o. 1750,
stundom harts o. tvärts 1761, jfr ä. nsv,
hart o. tvärt Lucidor, Swedberg = sv.
dial.; ett rimord till tvärt (till tvär),
med h från t. ex. hit (i hit o. dit) el.
från adv. här.
härsk, P. Svart Kr. o. enda formen
ännu Dalin 1850; nu i st. härsken,
nybildning till härskna, inkoativum
till härsk; motsv. no. hersk, barsk,
härsken, bitter, färöiska herskin, illa
smakande ~ da. härsk, härsken, mlty.,
ty. harsch, sträv, i dial. även: härsken;
besl. med isl. herstr, bitter, barsk; till
en germ. rot hers ~ herz, utvidgad av
her, har i mhty. here (ty. herb), bitter,
av *harwia-, o. mlty. haren, vara skarp
el. torr = isl. härå, stirra, sv. dial.
har n., stengrund. I fråga om
betyd.-utveckl. jfr barsk till ie. roten bhers,
vara styv cl. sträv, o. mhty, garst (jfr
ty. garstig) till den lika betyd. ie.
roten ghers i lat. horreo, bl. a.: är styv
el. sträv, sanskr. hrsyati. Närmare
förf. Nord. Stud. s. 183 f.
härska, Gustaf II Adolf s. 84 (i ej
fullt modern betyd.-skiftning) = da.
herske, från mlty. hérschen = ty.
herr-schen (med sch <C s efter r), av fhty.
hérisön, ytterst avled n. av hér, förnäm,
hög, kanske till komparativen (stam
germ. *hairis- ~ *hairiz- i fhty. hériro
= herre) el. (med v. Friesen-Tunberg,
se M. Oisen Eggjumstenens Indskrift s.
62 (134) n. 6) till ett abstr. germ.
*hairi-san-, ärevördighet el. dyl.
härva, o. 1625 = no. herfa; enl.
Sperber WuS 6: 47 f. närmast till vb.
ä. nsv. härva Lind 1749 (jämte -a-) =
ä. da. hcerre, härvla (av *harbian),
egentl.: från sländan vira upp garnet
på en har v - sådan användes för detta
ändamål t. ex. i Rumänien - o.
sedermera: vira upp det på härveln; alltså
en avledn. av h ar v; på analogt sättär
det rumänska ordet lör härvel avlett
av en stam, som annorstädes betyder
’harva’. Jfr följ.
härvel, Schroderus 1639: härfwilen
(best. f.), fsv. hcervil God. Ups. G 20;
förr även härvträ (harv-), garnvinda;
enl. Sperber a. st. deverbativt på
-il-till vb. härva, varav även sbst härva,
o. ytterst till har v (se föreg.).
hässja, Bureus o. 1600: rogh häsior
= no. hessja, ä. da. -hcesse;
n-stams-utvidgning av fsv. hces, hö- el.
halmstack, sv. dial. häs, da. hats, av urnord.
*hasjö-, el. också ombildning av detta
ord i anslutning till det av hces avledda
vb. hässja; dunkelt; knappast till fno.,
no. hes, plur. -jar, vridbar tapp el.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
