Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - hand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mytisk innebörd: tuppen har som
bekant sedan urminnes tid spelat en högst
betydande roll i forna religiösa
föreställningar; se härom förf. NoB 4: 143
f. ävensom M. Oisen NoB. 8: 35.
2. hane, djur av mankön, se hanne.
Hanekind, se Kind.
hangla, vara hängsjuk o. d.; från sv.
dial., där -ang- ej gått över till
-ång-= sv. (vulg. o. dial.) hångla, (i sht
ohöviskt) kurtisera, egen ti.: hänga efter; i dial.
även: draga ut på tiden m. m.; med
parallellbildn. sv. dial. hångla, vara
hängsjuk; iteralivum till hänga (hänga);
på -s: isl. hangsa, dröja, vara långsam.
Jfr hanka.
hank, på gärdsgårdsstör, fsv. hanker
m. ds., jfr isl. honk, handtag,
svärds-ring = mlty. hank, handtag (eng. hank
trol. nordiskt); möjl. till hank- i ty.
henken, hänga, henkel, handtag, el. besl.
med litau. kéngé, hake. - Hit hör uttr.
inom (någons) hank o. stör, dvs. egor.
hanka, med möda hjälpa sig fram;
vara hängsjuk; flacka; 1615 om en
person, som skruvar sig för att avlägga en
bekännelse (jfr sv. dial. hångla, draga
ut på tiden o. d.; se hångla); annars
i litteraturen först mot slutet av 1700-t.
(ännu ej hos Sahlstedt 1773, men hos
Weste 1807, betecknat som värd.) =
no. hanka; väl en /c-avleclii. av hänga
(hänga) o. sålunda parallellbildn. till
hångla, sv. dial. hångla o. isl. hangsa.
- Samma ord är väl även ä. nsv. hanka
ihop, (med möda?) rafsa samman, 1596
(i samma mening förekommer ordet
sänka, samla, samka).
hanne el. (i uppsv. vanligare) hane;
Peringskiöld: hannerna plur., Dalins
Årg., Serenius 1734: hanne, Giese 1730:
hanan, Möller 1790: hane; i ä. nsv.
annars de substantiverade pron. (en)
han, (en) hon, t. ex. Bib. 1541, Linné
(Västg. r. s. 11: han, hane o. hona, Öl.
r. omväxlande 7ian o. hon samt hanne
o. hona) o. ännu Zetterstedt 1818 (hann,
men hona); best. f.: then Han, then Hon
I. Erici 1642. Härav ha hanne o. hona
bildats; hane i denna betyd, är väl
sålunda en omtydning i anslutning till
hane l, som brukas om hannar av
hönssläktet. Jfr E. Tegnér Ark. 5: 317 f.
hanrej, ä. nsv. hanerey, 1624; liksom
da. hanrej, ty. hahnrei, ä. ty. hahnreh
m. m., även: kapun, från mlty.
han(e)-rei(g); till mlty. hane, tupp. Enl.
vanligt antagande med syftning på den gamla
seden att vid kastreringen på kapunerna
skära av sporrarna o. till
igenkänningstecken sätta dem i den stympade
kammen; senare leden är enl. somliga mlty.
re, rådjur = ty. reh (= sv. rå): då
sporrarna vuxit fast, liknade de
råboc-kens horn. Alltså: en man, som är
oförmögen att fylla sina äktenskapliga
plikter; sedan: en bedragen äkta man. Dock
ej fullt säkert. - Ä. da. hanreder (= ty.
hahnreier) beror på ett misslyckat försök
att åstadkomma en korrekt dansk form:
riksspråkets ed motsvaras i vissa dial.
av former med ei. - lä. nsv. stundom
i stället hornbest.
Hans, mansn. = fsv., fda., mlty.,
mhty., ty. Hans. Antagl. lånat o. ej,
såsom antages av Noreen V. spr. 3: 438,
utvecklat av de fsv. biformerna Hannes
(= mlty.), Hanes, jfr även fsv. Hannus,
Hanos, Hanis; kortformer till
Johannes; jfr Johan, Jöns.
hansestad, till mhty. hanse, mlat.
hansa, särsk. om sammanslutningen av
de nordtyska handelsstäderna från
1200-till 1600-talet, av fhty. - got. hansa,
ägs. hös, åtföljande skara, jfr (?) fin.
lånordet kansa, folk; av mycket omstritt o.
ovisst urspr. Jfr hö n sa.
hantera - fsv.: behandla, vidröra =
ä. da. hantere (nu haandtere genom
anslutning till haand, hand), från mlty.
hantéren, ofta besöka för affärer, driva
handel, behandla m. m. = ty. hantieren,
från fra. hanter, ofta besöka, umgås med,
i ä. fra. även: bruka, utöva, utföra (;>
eng. haunt, besöka, hemsöka); av
tvivelaktigt urspr.
hantverk, 1553: hand-, från ty.
hand-werk el. mlty. hantwerk; jfr det
inhemska fsv. handavcerk, ännu i 1734
års lag = isl. handaverk, arbete med
händerna.
Haparanda, stadsn., av fin.
Haapa-ranta, av fin. haapa, asp, o. ranta, strand
(det senare gammalt lån från sv.), alltså:
aspstranden.
Harald, mansn, =?= fsv.? fda. = isl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
