Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - grund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ensamt boende liderlig flicka = da.
grazsenke; översättning av mlty.
graswe-dewe, förförd övergiven flicka, motsv.
ty. strohwilwe, eng. grace-widow (ä.
grass-widow); seden att vid vigseln låta
förförda flickor bära en gräs- el.
halmkrans i st. f. den krans av blommor,
som tillkommer andra brudar, är nog
sekundär i förh. till namnet: ordet syftar
sannol. egentl, på en flicka, som
förförts ute i, det fria o. sedan övergivits.
- Till gräs höra en del ortnamn, bl. a.
sjön G raske n Smal., snarast ’den
gra-siga’ o. bildat som sjön. Gorjen (se
gorr), Grycken (se gryt) o. Maljen;
jfr sjön. Gräsmangen, -sjön, -viggen,
fhty. Grasabah osv. Förf. Sjön. l: 194.
gräslig, fsv. grces(é)liker = da.
grces-selig, från mlty. greselik, avledn. av grese,
rysning, väl av ä. gris- ~ gris- i mlty.
grisen, rysa o. dyl., ägs. dgrisan ds.;
jfr grus- i no. grysja, rysa, ägs. gry re,
skräck (*gruzi), dgrysan, rysa, osv. (jfr
gruva sig). Ty. gråsslich är däremot
avlett av ett adj. grass (besl. med gråta),
men har även rönt inverkan av det
mlty. obesläktade ordet, liksom väl
också nsv. gräslig delvis kan betraktas
som påverkat av ty. grässlich.
grätten, granntyckt, kräsmagad, i
dial. även: surmulen o. dyl.; ett
västsvenskt ord = no, gretten, grinig, ni si.
gretiinn, surmulen, jfr ä. nsv. grått,
knarrig, vresig 1700-t, isl. grettast, grina,
visa tänderna av ilska, sv. dial. gr åttas,
smågråta, osv.; med assimil. av n/> U
(jfr t. ex. glunt) till ett vb. * grantian,
visa tänderna o. dyl., jfr da, dial. grante,
gnälla; besl. med fsv. grcenia, ä. fisv.
gräma, grina, tjuta, ägs. grennian, visa.
tänderna av glädje el ilska, osv.; väl
urspr, med samma grundbetyd, ’gapa,
öppna sig’ som det kanske på långt håll
besläktade grina.
gräva, fsv. grofva, biform till grava
===. isl. grafa, da. grave, got., fhty.
graban (ty. gråben), fsax. graban, ägs.
graf an (eng. grave, gravera, skära ut):
allm. germ. st. vb; i avljudsförh. till el.
snarare med analogiskt uppkommet a
i förh. till fslav. grebq, skava, krafsa
(jfr gånga i förh. till litau. zengiå).
..-. Fsv. grofva får ej direkt förbindas
med de slavo-balt. formerna med e, utan
har i yngre tid fått sitt ce på analogi sk väg.
grävling, 1538 -no. grevling,
å&.grcev-ling; avledn. av ett germ. *grafiila- =
mlty. grevel, grävsvin (egentl.: gravare),
el. möjl. direkt bildat till detta; jfr
mlty. grever ds. o. ä. da. grwving, sydsv.
dial. gräing, mlty. grevink. - Sv.
grävsvin uppträder på 1600-t. - Om ett
urgammalt namn på detta djur se
under tax (egentl, grävsvinshund).
gröda, väl oblik kasus till fsv. grödhe
m., ä. nsv. gröde = da.; jfr no. groda
f., -e n. ds. samt ä. nsv. grödhe Bib.
1541, gräs, gröda o. dyl., isl. grödi m.,
växt; avledn. till stammen i grodd.
Jfr följ.
gröer, förr även grö, arter av
grässläktena Poa o. Glyceria, sannol. egentl,
en dialektform (med bortfallet
mellan-vokaliskt dh) av fsv. grödhe m.; se föreg.
grön = fsv. (även: frisk, om sår
m. m.) - isl. grénn, da. grön, fsax.
gröni, fhty. gruoni (ty. grun), ägs. gréne
(eng. green); av germ. *grönia-, avledn.
av stammen i gro, växa, alltså väl
egentl, ’med gräsfärg’, liksom det med
samma n-suffix bildade adj. brun ’med
brandfärg’. - Göra sig grön = lt}r.
sik grön maken, ställa sig in (varur
väl även: göra sig viktig = ty.), med
utgångspunkt i uttryck, där grön
symboliserar hopp, glädje ö. dyl., t. ex. da.
g0re sina hoser gronne ds. I ä. nsv.
betyder uttr. stundom: visa sig barsk
o. dyl., alltså motsv. no. grön, vred;
från ansiktsfärgen, jfr bli grön av
i l s k a. - Grö n, omogen (redan på
1600-t.), atm. delvis från den omogna,
gröna karten. - Det i Skåne o.
Danmark vanliga, ofta gamla gatnamnet
Grönegatan (Lund), Gronnegade syftar
urspr. på vägar o. under anläggning
varande gator i stadens utkanter; jfr
Gröna gatan i Majorna, Göteborg.
gröngöling, jfr ä.nsv.gröngyling
ävensom likabetyd, sv. dial. gylling, ä. nsv.
(1600-t) o. sv. dial. göling p. sv. dial.
gröngölja; avledn. av gul, resp. bif. gol;
jfr även t. ex. det besl. fslav. zluna,
gröngöling, till roten i gul.
1. gröpa (ur), urholka = fsv. ds. =±
isl., no.. gr0ypa, ä. da. grobe, fälla in i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
