- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
204

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - grund ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jfr Persson Indog. Wortf. s. 293 n. 2.
Se även avgrund.

3. grund, adj., fsv. grunder, stam:
grunn- = isl. grunnr, da. grund; till
föreg.; egentl.: nära botten. - Avledn.:
sv. o. no. dial. grynna, bank i sjön.

grunda, tänka, fundera = fsv., isl.
- da. grunde; jfr fsv. grund m., tanke,
uppsåt, isl. grund(r), noggrant
övervägande; väl besl. med fsv. grun, isl.
grunr m., misstanke, isl., no. gruna,
ana, misstänka, i no. även: tänka,
fundera (jfr ä. nsv. grunka under g l u n k a),
ett ord av ovisst ursprung; enl.
somliga besl. med grek. phrén, sinne, själ
o. d., mellangärde (om av ie. *glÅhr-),
jfr till betyd, under -lunda. - Ordets
spridning, även i dial., talar mot
antagande av lån från mlty. grunden,
uttänka (till grund l, 2; egentl.: komma
till grunden).

grundval = fsv., till fsv. val m. (bl.
uppvisat i betyd, val 1) = sv. dial. val,
cylindriskt trästycke, käpp, bjälke, isl.
v pir osv. (rund) stav; alltså här:
grundstock, syll. Wadstein NTfF NR 10: 229.
- Ett annat ord är isl. grundvpllr, da.
grundvold, som närmast hör till vall,
men väl påverkats av ägs. grundweall.

grupp, si. av 1700-t., = da., ty. gruppe,
från fra. groupe, av ital. groppo, väl i
sin tur från germ. (= kropp).

grus = y. fsv., da.; sannol. från mlty.
grus n., besl. med gryt, gryn osv.;
bildningssättet är flertydigt.

gruva = fsv., no. = da. grube; tyskt
bergsmansord, från ty. grube = fhty.
gruoba, egentl.: grop, got. gröba, isl. grof
osv.; avljudsform till gräva; jfr g rop.

gruva sig, fsv. gruva sik, jämte da.
grue från mlty. griiwen, rysa, frukta =
ty. granen, med avledn. gränsen (fhty.
irgrn(wi)sön)9 jfr no. grysja, rysa, fsax.
gruri, ägs. gry re m., fruktan (af germ.
*gruzi-)9 osv.; besl. med isl. gryla,
skräckbild, trollkvinna. Av omstritt o.
dunkelt ursprung; olika
förslagsmeningar se Falk-Torp ss. 352, 1474 (med
litteratur). En inhemsk släkting, med
(/(/-inskott, synes föreligga i
hälsingemålets g rugga, hava avsky för något.
Om fsv. gröywadhe sik se Kock Sv.
ljudh. 2: 273.

1. gry, sbst., i gott gry o. dyl.,
yngre form (t. ex. Sahlstedt 1773) för
ä. gryt (ännu hos t. ex. Onkel Adam;
Dalin 1850 har båda formerna), egentl,
om kvalitet hos sten, särsk. kvarnstenar
= no. grjot ds.; alltså samma ord som
gryt, sten (se d. o.). Formen utan t
har uppstått genom misstydning av
gryt, som sannol. uppfattats som best.
f. - I ä. nsv. o. uppl. dial. i samma
betyd, även gryte n. (za-bildning) i samma
betyd. - En liknande [-betyd.-utveck-ling-] {+betyd.-utveck-
ling+} föreligger i eng. grit, bl. a.:
förstånd, mod (’to have a great grit’) av
ägs. gréot = gr}71.

2. gry, vb = y. fsv., da., av ä. *gryta,
jfr isl. gryjandi f. gryning; i avljudsförh.
till grå; alltså egentl.: gråna, liksom
ty. granen o. no. graane.

grym, fsv. grymber, gry mm-, som
kan utgå från det även uppvisade g
rim-ber (i fråga om i ;> y jfr skymf o.
s k i m m e l, s k y m m e 1) el. innehålla
z-om-Ijud av H, jfr fsv. grumber, grumpt;
sålunda motsv. antingen isl. grimmr, ty.
grimm osv. (jfr grek. khremitsö, gnäggar)
el. da. grum (jfr grymta; båda
avljuds-former till gram- i gramse (se d. o.);
alltså egentl, med Ijudhärmande
ursprung: som brummar, skär tan der el. dyl.
Samma svårigheter föreligga i fråga om
skymmel, dimma o. d. för ögonen, o.
skymta.

grymta = fsv., no. (där även: glunka);
| Iterativum på -atjan till stammen
grum-i sv. dial. grum(m)a, braka, mumla; jfr
ägs. grymeltan o. med avljudsformen
gram- (i gramse) ägs. gremetlan samt
grek. khromados, gnissel, vars ie.
motsvarighet kan vara grundord till det
ägs. verbet. Jfr f. ö. parallellbildningen
grumsa samt grym. - En analog, men
ej besläktad germ. bildning är det
likbetyd, ä. nsv. grynta = da. grynte, ty.
grunzen, jfr lat. grunnire ds.

gryn = fsv. (med y av ä. in) = isl.
grjön, da. gryn ds. = mlty. gren,
sandkorn, mhty. grien, grov sand, av germ.
*greu-na-, till ie. ghr(e)u, krossa, mala,
i gryt osv. Med avs. på betyd, ’gryn’
o. ’grus’ jfr ty. griess nedan.

1. gryt, stenig mark, i sht om
grävlingars o. andra djurs bo = fsv., även

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free