Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - fylax ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
funins), eld (jfr även ty. funke) sannol.
ur ett gemensamt uråldrigt paradigm
av samma slag som vatten ~ ty.
was-ser. Jfr senast Brugman IF 33: 300 f.,
Bartholomae PBB 41: 272 f. Se även
helsefyr o. under eld. - Fyr i betyd,
’fyrbåk’, 1727, Linné Sk. resa 1749, i
båda fallen om Kullens fyr i Skåne =
da. fyr, är förkortat av fyrbåk, J.
Månsson 1644, Spegel 1685; från mlty.
vurbäke; se bak. - Fyrverkeri, 1701,
jfr 1740: feurvärkerij, från ty.
fener-werkerei. - Fyra, vb = fsv. = da. fy re,
från mlty. våren, elda, giva eld.
fyra, räkn. = fsv., kasusform till nom.
m. f yre, motsv. ä. fsv. fiurir, neutr.
fiughur = isl. fjörir, neutr. fjogur, da.
fire; säkerl. av urnord. *feÖurai, m., i
neutr. med av d i denna ställning
utvecklat 5; motsv. got. fidwor, fsax. fiwar,
fhty. fior (ty. vier), ägs. féower (eng. four),
i västgerm. spr. med dunkelt bortfall
av d;*jfr urgerm. *fef)ur- i fjärde osv.
le.: *k£e?ör-, *k%etur- m. m.: sanskr.
catväras plur., catur-, lat. quattuor (jfr
kvadrat), grek. téssares (k% ;> t frfr
pa-latal vokal; jfr trapets) m. m., tokar.
stwar, stwer (om formen se Siebs KZ
43: 380), ir. cethir, litau. keturi, fslav.
cetyre osv.; i germ. spr. /’för väntat hv
väl i anslutning till fem, liksom antagl.
i lat. omvänt quinque för *pinque efter
quattuor. Jfr f y r spr ang. - Fyrtio,
y. fsv. fgrcetlo m. m., ombildning av ä.
fsv. fyra-, fiuratighi = isl. fjörir tigir, got.
fidwor tigjus, ty. vierzig, eng. förty osv.;
av fyra o. germ. *fegu-, tiotal = ie.
*dekmt (se f. ö. femtio). Jfr da. fyrretyve
(nybildning) för ä. da. firti, no.-da. fyrti.
Fyris, ä. nsv. Fyresåå, Fyrisån vid
Uppsala, egentl, eii lärd isl. form (O.
Rudbeck), inneh. gen. sing. av ett ord
motsv. nsv. Föret, namn på de två
sjöar, vartill Fyrisån utvidgar sig, fsv.
*Fyri, Föri-, kanske också Högbystenen:
furi, jfr isl. (Yngl.-tal) viÖ Fyre (kanske
att läsa: Fyrve); väl ett urnord.
*ferwia-> *firwia-, za-bildn. av stammen i germ.
*ferwön: sv. dial. fjära, isl. fjara, ebb,
strandbädd (i F j är e), jfr isl. vb. fyrva,
bli ebb, o. tör e (isl. tyrve). Alltså:
plats, där vattnet sjunker undan. -
Samma ord ingår i fsv. Ferikarlaby, nu
Forkarby Uppl., ’männens by, som
bo vid Föret’. - Se Bråte Ögtls runinskr.
s. 82 o. där cit. litt.
fyrk, 1510: fyrck, ett slags mynt, ä.
nsv. fyreck, fyrick m. m. - ä. da.
fi-rik(en), från mlty. véreken = ä. ty.
vie-richen, 1/4 »skilling», dimin. till
räkneordet fyra (jfr fröken m. fl.). Med
avs. på övergången av i till y jfr dyr k.
fyrsprång, Petreius 1608, jfr sv. dial.
fyrspring, no.-da. firsprang, da. firspring;
egentl.: då hästen samtidigt har alla
fyra fötterna i rörelse. I sv. dial. ’dä
går på brinnande fyren* synes dock
anslutning ha egt rum till fyr, eld.
fysik, från fra. physique osv., till
grek. adj. physikös, avledn. av grek.
physis f., natur = ie. *bhu-ti-s, till roten
bhu, växa, vara, bliva, i grek. phyö,
alstrar, lat. fui, har varit, sv. bo, bygga
osv. Jfr följ.
fysionomi, från fra., från grek.
phy-slognömia, till föreg. o. stammen gnöm-,
kännetecken o. d., jfr gnos-, kännedom
(i diagnos), urbesl. med känna.
1. få, vb., fsv. fä, gripa, få, giva
m. m. = isl. fä ds., da. faa samt got.,
fhty. fähan, ägs. fån osv., redupl. vb;
med Vernersk växling i fånga; av germ.
*fähan -< *fanhan: ie. rot pank9
onasa-lerat påk, egentl.: fasthålla, fästa, i
sanskr. päca-, fjätter, lat.paciscor egentl.:
fastställa, fager osv.; med biform påg i
fack. - Ipf. fick är en blandningsform
av fsv. fcek (av *fing; jfr under dricka)
o. plur. fingo-, jfr gick: *ging (som icke
är besl. med gå, medan däremot fick
o. få äro former av samma verbstam).
2. få, adj. i plur. ’ö. sammans., fsv.
fa-, ’paucus’, med neutr. fat (varav ä.
nsv. o. finl. fått o. sv. fattas; jfr
andfådd) = isl. far, da. faa, got. fawai
plur., fhty. fao, fö(h)-, ägs. féa(we) (eng.
few), besl. med lat. paucus, ringa o. d.,
pauper, fattig, grek. pauros, liten. Den
germ. grundformen är svår att exakt
bestämma; möjl. förhåller sig nord.
fä-(urnord. *fawas) till fhty. /o/?-: ie.
*pauk"o- el. pauk-uo- (lat. paucust) =
nord. ha- (isl. har, sv. Hå-), hög: got.
hauhs: ie.*/cou7c"o- (litau. kaukas); alltså
germ. *fauhw-, fau§w-; se Leffler Ark.
1: 276, Jfr fåfäng, fåne. - Fåvitsk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
