Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - fordomtima ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
händelser skiljas. Enl. Kluge Urgerm.
s. 258 föreligger här en uråldrig
super-lativform, av ie. *prt(h)9mom, motsv.
sanskr. prathamä-, den förste. - lä.
nsv. stundom även attributivt, t. ex.
Lucidor: min fordom Siähl ok Hierta.
Jfr fordomtima.
fordomtima, SthlmsPosten 1769: i
fordom tima (om fornnord. förh.);
vanligt först under de första årtiondena av
1800-t., då icke sällan med -mm-, t. ex.
Geijer, Atterbom, Tegnér; se föreg. o.
timme. Jfr sv. fordomtid(a), f
ordom dags, förr även for dom ti ds.
fordra, 1500-t. bl. a. i betyd.:
fört-skaffa o. befrämja, jämte da. fordre från
m l ty. vorderen = fhty. fordaron,
fur-diren (ty. fordern, fordra, o. fördern,
befrämja); avledn. av kompar. mlty. vorder,
tidigare m. m. -fhty. fordar (ty. vorder),
främre, framtill befintlig (ägs. furdor,
eng. further, kan även föras till fort),
av ie. *pr-ter-, kompar. till ie. *pr-, germ.
*fur- i före, jfr grek. pro teros, den förre.
forell, 1640, Spegel 1685, jämte da.
forelle från ty. forelle (*forenle), dimin.
till mhty. voren, fhty. förhåna = mlty.
vorne, vore, ägs. förn(e), av germ.
*for-hanö- = ie. *prk3nä-, besl. med fir.
orc, lax (av *porko-); till sanskr. prcni-,
spräcklig, grek. perknös, mörkfärgad (jfr
pérke, abborre >> lat. perca), fir. erc (av
*perko-), spräcklig; jfr faren, fjärsing,
farna o. fräkne 2.
form = da., ty. osv., jfr fsv. forma,
från lat. forma. - Härtill formalitet,
formell osv.
form = y. fsv. (1508), ty. osv., jfr
fsv. forma; av lat. forma, vartill vb.
forma, mlty., ty. formen; formalitet
= ty. formalilät, av mlat. formalitas;
format = ty., av lat. formätum, part.
pf. pass. neutr. till formäre, forma;
formel = ty., av lat. formula; formulär,
av fra. formulaire, osv.; jfr
informator, reform.
forn = fsv., isl., ä. da., jfr fsax., fhty.
/br/7, förr; n-avledning, egentl, ett slags
particip, till roten i för(e); i
avljuds-förh. till germ. *fern- i got. fairneis,
gammal, osv. (se under fjärran
ävensom fjor o. fara), alltså urspr.:
(fram)-faren, förgången. Härtill avledn. sv.
dial. forna (av *furnion), forna,
fjor-gammalt visset gräs. - Forntid synes
vara en yngre sammansättning från
1770-80-t. (Sylvius 1690-t. har forne
tijder); i fsv. o. på 1500-t. i stället
fortidh, resp. förtid, jfr ty. vorzeit.
fors = fsv., isl., ä. da.; nda. foss från
no. foss = isl. (med -ss- av -rs), ett blott
nordiskt ord (mlty. forsch lån från nord.),
av germ. * f ur sa- till ie. roten pers i
sanskr. prs-, stänka, bli våt, fslav.
prachu (av *porso-), damm, osv.; väl
ljudhärmande liksom fräsa, fräsa.
forska, Serenius, Nordenflycht 1746
(transit. såsom allmänt in på 1800-t.,
t. ex. Wallin o. Tegnér), jfr utforska
1632 osv.; (möjl. genom förmedling av
da. forske) från ty. forschen, av fhty.
forskön, efterfråga, av ie. stam
*prk-sk-i lat. posco (av *prk-skö\ fordrar,
begär (se postulera) == sanskr. prcchdti
osv., till roten i lat. precor, bedjer, sv.
fråga, frejd osv.
forsla, 1642: fordzla (Schroderus o.
1638 fodzla); jämte sbst.: forsler plur.
1588; av ett fsv. *forpsla, avledn. till
ett *forpsl, bildat till forpa, sända (se
folk f o lör, fort) som t. ex. försl
’förande’ till föra. Om formutvecklingen
jfr Kock Sv. ljudhist. 2: 133. - Ordet
betecknas av Sahlstedt 1773 som ’vox
plebeja’.- Betydligare vanligare var från
o. 1540 till in på 1700-t. förslå (fördsla,
fösla), till det ovan nämnda fsv. försl;
jämte sbst. förslå, körsla, fora = fsv.
1. fort, mindre fästning = ty., eng.,
från fra. fort, av lat. fortem, ack. till
fortis, stark (jfr fortepiano).
2. fort, adv., P. Svart 1538 = no.,
da., från Hy. fort, fram, bort, strax, av
fsax. forÖ = ägs. (eng. forth), ty. fort;
västgerm. ord: ’framåt’, vartill kompar.
got. faiirpis, förr; bildning med p av ie.
roten pr i för(e), jfr fsv. forpa = isl.
förda, föra fram m. m. (se folkfolor,
forsla); avlägset besl. med fram.
fortepiano, Agrell Bref om Marocko
1796: ’sin Forte-piano’ (om uti. förh.),
tidigare (1741): forte och piano, jfr ä.
fra. clavecin å forte et piano; från ital.;
av forte, starkt (se fort 1), o. piano,
svagt (se piano); alltså ett
tangentinstrument, som kan spela både ’starkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
