- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
147

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - flicka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

flyga, fsv. flygha, fliugha = isl: fljuga,
got. *fliugan (jfr kausat. -flaiigjan),mlty.
vlégen, fhty. fliogan (ty. fliegen), ägs.
fléogan (eng. /?y) osv.; germ. rot flu% =
ie. pluk, möjl. till litau. plaukti, simma,
med grundbetyd.: röra sig raskt, jfr lat.
pluma, fjun, dock med oviss grundform;
kanske avlägset besl. med flyta. -
Flyga (med got. fi-) kan ej
sammanhänga med fly 3 (med got. pl-).

flygel, ä. nsv. även flyjel 1649, från
ty. fluget, egentl.: vinge, av germ.
*flu-giZa-, med instrumentalsuffixet -zZ till
svaga rotstadiet av flyga; bildat som
tygel till tal-, leda. Jfr flöjel.

flygg, om fågelungar, Arvidi 1651;
liksom ty. flugge från Ity. flugg(e)9 av
germ. *flu§ja-, som kan flyga.

flykt, fsv. -, jämte f lukt, till fly o.
flyga; jämte da. flugt från mlty. vlucht
(med v o. u växl. i böjn.) = ägs. flyht
(eng. flight) f.; av germ. *fluhti-, egentl,
två ord, vbalsbst. till fly (got. pliuhan)
o. flyga (got. * flingan). - Stammen
*fluht-, flykt, föreliggeri inhemsk nordisk
gestalt i isl. flöt ti m., av germ. *fluhtan-,
jfr t. ex. ty. sucht o. sot, sjukdom.

flyta = fsv. = isl. fljöta, da. flgde,
fsax. fliotan, fhty. fliozzan (ty. fliessen),
ägs. fléotan (eng. fleet); ej i got.; till
den ie. roten plud i lett. pludét, flyta
ovanpå, litau. plusti, komma att flyta
(av *plud-t-); jfr flott l, 3;
d-utvidgning av roten plu (se flod), av samma
slag som i gjuta till roten i grek.
khéö el. i lut till roten i lat. lavo,
tvättar, badar. Jfr flytta.

flytta, redan hos P. Svart, efter pres.
flytter till ä. nsv. flyt(t)ia, fsv. fly tia
(ipf. fluttc, yngre flytte), föra fram,
överflytta = isl. fig tja, föra över (särsk.
över vatten), da. flytte; kausativum,
bildat på svaga rotstadiet (liksom t. ex.
rynka) av flyta; alltså: låta flyta,
sedan: sätta i rörelse, flytta.

flå, fsv. flå (delvis starkt böjt) = isl.
flå st. vb, da. flaa, ägs. fléan (eng. flay),
ä. höll. vlaen, av germ. *flahan, väl till
litau. plészti, riva (*plék-)9 jfr flagna.

flåsa, 1600-t.; med, att döma av dial.,
gammalt -o- (ej -ö-); liksom åtskilliga
andra verb på fi- ljudhärmande.
Formellt identiskt är no. flosa, sladdra.

flått, fästing, se flott 2.

fläck, fsv. flcekker = isl. flekkr, fhty.
flec (ty. fleck), dessutom fhty. fleccho
(ty. flecken, även: köping) m. fl.; germ.
*flekn - 9 väl ur en böjning: nom.
*fle-kan-, genit. *flekndz, varav *flekkaz (jfr
t. ex. brunn, knut, läpp), till germ.
f lek, vara flat, avljudsform till flak i
flak, f läk e osv.; däremot av formella
skäl knappast, såsom stundom antagits,
av en i-rot med ct-omljud (jfr flik).

fläder, 1640, i sammans, åtminstone
redan 1597; från mlty. vleder, även:
syren (ty. f Heder) = höll. vlier; antagl.
bildat med det germ. suffix -Or-, som
ingår i vissa andra trädnamn, jfr det
likbetydande ty. höländer ävensom apel
o. Jölster; i övrigt av okänt ursprung.
- En tidigare benämning på flädern är
hy 11 (se d. o.).

flädermus, y. fsv. flcedhermiis, från
mlty. vledermus = ty. fledermaus, till
fhty. f ledar ön (osv.), avljudsform till
fladdra; jfr sydsv. dial. fladdermus,
ombildat efter fladdra, da. flaggcrmiis,
efter flagre, o. eng. flittermouse (se
f Ii 11 er). I fråga om senare leden mus,
råtta, jfr fra. chauve-souris. - Betyd,
’fladdra’ även i n att black a.

fläka, fläcka, jfr fsv. imper. flcek o.
part. pf. f lekta, kanske till ett fsv.
*fläkia - no. flcekja, spricka, komma
att spricka (jfr nisl. fläkjast, vandra
omkring), o. motsv. sv. fläka, av germ.
*flcékian av ie. plég, medan fläcka är
= no. flekkja, da. fla>kke, av germ.
*flakjan; liksom isl. fläka, gapa (om
sår), sv. dial.: spärra ut m. m., till
germ. flak-, vara öppen el. flat, i flak,
f la k e; alltså egentl.: riva av flata
skivor o. d.

fläkta = fsv., Iterativum på -ta (germ.
-atjan) till germ. flak- i
parallellbildningarna på -ra, -sa no. flakra o. sv.
flaxa; jfr isl., no. fl0kla (av *flakiitjanT).
- Härav: fläkt. Betyd, ’tur i spel’
fanns atm. redan 1870, Sönd.-nisse 9: 47.
Jfr till betyd, vind i seglen.

flämta, t. ex. I. Erici 1642 (-e-),
Arvidi 1651 (-e-), i ä. nsv. även ’fladdra’,
om kläder, t. ex. Lucidor; Iterativum på
-ta (germ. -atjan) till en stam flarn-,
väl av ljudhärmande natur liksom flåsa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free