Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - fenomen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
m., Nardus stricta m. m.; av ie. rot
(s)pin- i fhty. spenala, nål, i avljudsförh.
till lat. spīna, törntagg; lat. pinna, fena,
tinne m. m., kan innehålla gammalt
-nn-, men även utgå från ett *pit(s)nā,
*pidnā m. m., jfr litau. spitnà,
spänntorn; av en enklare ie. rot (s)pi, vara
spetsig, i lat. spīca, ax, jfr finne, spik,
spira osv.
fenomen, av grek. to phainómenon,
till phaínō, synes, alltså: det
ögonskenliga, uppenbara, påtagliga; besl. med
fantasi, fantom.
Feodor, mansn. från ry. Fedor (uttal::
fjådor), från grek. Theodoros (=
Teodor).
Ferdinand, mansn. från ty., med i ä.
tid växlande o. dunkel första led; andra
leden är germ. nanþ-, våga, i nännas.
ferie, jämte t. ex. eng. fair, marknad,
ytterst från lat. fēriæ, vilo- el.
högtidsdagar, flat. fēsiæ, besl. med festum (se
fest). På äldre lån beror stammen
i fira.
fernissa, ä. nsv. fernis, 1554 osv.,
fernisa m. m., y. fsv. færnissa, från
mlty. fernis, fornisse = ty. firnis; från
fra. vernis (> eng. varnish; jfr
vernissage) = ital. vernice; flera
tolkningsförsök, mer el. mindre osäkra.
fest, Bib. 1541, fsv. fæst(er), motsv.
da., ty. fest, från lat. festum; jfr ffra.
feste (fra. fête, eng. feast) från mlat. festa;
besl. med ferie.
fet, fsv. fēter = isl. feitr, da. fed, fholl.
feit, mhty. veiz; härtill avledn.: germ.
*faitian, göra fet: isl. feita, mhty. veizen,
vartill part. pf. urgerm. *faitiða-: fholl.
feitit, lty. fett (se fett nedan), fhty.
feizzit, feizt (ty. feist), ags. fǽted, fǽtt
(eng. fat), som sålunda ej få identifieras
med fet vilket utgår från urgerm. *faita-
= ie. *poido-, i avljudsförh. till fsv. fite
m., fetma, isl. fita, fett, fet vätska, fsv.
fitme (se fetma o. Fittja), samt fsv.,
isl. fitna (: fet = fsv., isl. hitna : het).
Egentl.: svällande; jfr grek. pidax, källa;
till en enklare rot pi i grek. piōn, fet;
i avljudsförh. till avest, paeman-,
modersmjölk, enl. somliga motsv. germ. faim-
i ags. fǽmne, jungfru, egentl, digiverska,
isl. feima, blygsam kvinna; jfr i fråga
om betydelseövergången fslav. dĕva, lat.
fēmina, (ung) kvinna, till roten dhēi,
dia (se dia). — Fettisdag, 1701,
annars ofta fetetisdag 1691; motsv. ty. dial.
fetter zistig Schweiz, flaml. vette dinsdag,
fra. mardi gras; av omstritt urspr.: enl.
somliga på grund av den starka o. feta
mat, som under den katolska tiden på
den dagen vankades; enl. andra egentl,
en förvrängning av vit-tisdag (o.
motsvarigheter), syftande därpå att man då
endast fick äta ’vit mat’ (fsv. hviter
mater), dvs. mjölkmat o. smör; jfr ä. nsv.
hvite tisdag o. d., 1662, 1703), i vilket
fall det fra. uttr. finge betraktas som
en översättning; även andra möjliga
tolkningar ha framställts. Under 1600-t.
var annars den vanliga benämningen
fastlag(hen); se f. ö. Fastlagen. Jfr
närmare Louise Hagberg Sv. lm. 1911,
s. 521 f. — Fett, Var. rer. 1538 =
da. fedt, väl från Ity. fett, egentl,
sub-stantiverat neutr. till lty. adj. fett, urspr,
part. till germ. vb. *faitian (se ovan),
el. möjl. substantiverat av det
inhemska neutr. fett av fet (jfr världsalltet
o. d.). Ä. nsv. feet, t. ex. 1664, 1697,
utgår möjl. från ett lty. *fêt = isl. feit n.
fetaliebröder, hist., se viktualier.
fête, fät, se fest.
fetisch, från fra. fétiche, av portug.
feitiço, som subst.: amulett, avgudabild;
av lat. factīcius, konstgjord o. d., till
part.-stammen fact- i facere, göra.
fetma, sbst., fsv. fitma, oblik kasus
till fsv. fitme m. = da. fedme, i
avljudsförh. till fet; med avs. på avledn. jfr
sötma, fsv. rudhme, rodnad (se d. o.),
osv. Härav vb. fetma. — Ett annat
gammalt ord för ’fetma’ är fsv. fiti m.,
ä. nsv. feta f. Bib. 1541 (: fet = fsv.
hiti: het; se hetta).
Fi-, en form av fä, i ortnamn, se
under fä.
fiaker, 1731: fiacre, från fra. fiacre,
efter den helige Fiacrius, vars bild
brukades som skylt för dylika
hyrkuskdroskor.
fiasko, 1847: gjort fiasko; ej hos
Dalin 1850; jfr ty. fiasko machen, efter ital.
far fiasco; väl till fiasco, flaska, men i
övrigt oklart.
fiber, 1755 = ty., från fra. fibre, av
lat. fibra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
