Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - dyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från lty. dîrk, biform till did(e)rik, motsv.
ty. dietrich, egentl. = mansnamnet lty.
Dirk, Didrik, ty. Dietrich, got. *þiudareiks,
lat.-germ. Theodericus med urspr. betyd.
av ’folkhövding’ (se tyda o. rik); möjl.
på grund av likhet med ty. dieb, tjuv.
Med avs. på övergången av i till y
framför rk jfr fyrk. — Andra dylika väl
från tjuvspråket stammande
beteckningar för dyrken äro lty. Klöschen o.
Peterken, dimin. till Klaus o. Peter. Jfr
dävert.
dyrka = fsv.: fördyra, hålla helig,
odla = isl. dýrka, da. dyrke, avledn.
av dyr liksom jämka: jämn, ömka:
öm osv.
[dyssja, sv. dial., lat kvinna, se
dolsk.]
dyster, Stiernhielm, ej allmänt på
1700-t. = da., från lty., ty. düster = fsax.
thiustre, ags. þýstre, av germ. *þeustria-
el. *þeuhstria-, i senare fallet möjl. besl.
med sv. dial. tåka o. töcken (se d. o,.);
dunkelt.
dyvelsträck, t. ex. I. Erici 1642 = da.
dyvelsdræk, från mlty. dûvelsdreck, till
mlty. dûvel, djävul (> ä. nsv. dyvel),
o. träck; jfr eng. devil’s dung.
dyvika, ä. nsv. o. sv. dial. dövika,
svicka, tapp; från mlty. dovicke, dimin.
av germ. stammen *duƀ- i ty., lty.
dovel, ty. döbel, pinne osv.; jfr sv. dial.
dövling, plugg, no. duvlung; besl. med dubb.
dyvla på ,egentl.: under svärjande
påbörda, jfr sv. dial. dyvla, svärja, från
lty. düveln, avledn. av düvel, djävul.
då, adv. o. konj., ä. nsv. även tå, fsv.
þā = isl. þá, ä. da. daa, da. da, av
urnord. *þan = got., fsax. þan, ags.
þon (jfr medan); till ie.
demonstrativstammen to-, te- (se den); knappast
däremot = lat. tum, då, därpå; möjl.
därjämte av urnord. *þā = ags. þá el.
fsax. thô. — Den kausala konj. då från
ty. da (fhty. dâr; se där). — Om det
tillsammans med dock hörande
obetonade då i nej då osv. se dock o. ändå.
dåd, fsv. dādh, f.? o. n., handling, dåd,
manligt el. ridderligt handlingssätt =
isl. dáð f., god egenskap, dygd (med den
urspr. betyd. bevarad i avledn. fordǽða,
trollkvinna, egentl.: förgörerska), da.
daad, got. -dêds, mlty. dât (= sv. dat),
fhty. tât (ty. tat), ags. dǽd (eng. deed),
av germ. *dǽði-, gärning, handling;
motsv. fslav. blago-děti, välgärning, gåva;
till ie. roten dhē, dhō, lägga, sätta, göra,
i grek. tithēmi, sätter, sanskr. dádhāti
ds., lat. fēci, han har gjort (= grek.
(é)thēka, aor. till títhēmi, jfr apotek),
perf. till facio, gör (se facit osv.); se
f. ö. -dan, dom 2, don; i avljudsförh.
till det med samma suffix som dåd
bildade grek. thésis (av *dhe-ti-s), sättande,
ställande (se tes), osv. — Råd och dåd,
fsv. radh ok dadh = da. raad og daad,
ty. rat und tat.
dådra, se dodra.
dålig, 1697: dåligt i förståndet, Spegel
1712: oförmögen = isl. dáligr, skadlig,
usel, olycklig, ä. da. daallig; avledn. av
ett adj. = isl. dár, som gör ett starkt
intryck (både behagligt o. obehagligt), i
t. ex. e-m verðr dátt, jfr isl. dá, beundra,
men no. daa, känna medlidande, germ.
daw- till ie. dhau- i t. ex. grek. thãvma,
(föremål för) förvåning. — Ett annat
ord är ä. nsv. dårlig, dåraktig (ännu i
början av 1800-t.) = fsv. dārliker, till
dåre.
1. dån, även då, växtsl. Galeopsis
(i sht: tetrahit), jfr isl. akrdái, no. daae,
døyn, ty. dial. daun, besl. med isl. dá,
dvala, av samma ie. rot dhau, (vara)
slö o. d., som dö, dåna 2; på grund
av dess egenskap att, trots likheten med
nässlorna, icke bränna; jfr som namn
på denna växt: no. dova (jfr döv), da.
døvnelde, sv. åkerblindnässla osv.,
motsats: brännässla.
2. dån n., Schroderus 1639, Lex. Linc.
1640 (i ä. nsv. ofta don), motsv. no.
don, dun m., gammal växelform till
dön el. nybildn. till el. ombildning efter
dåna.
1. dåna, dundra, Verelius 1681, Spegel
1685 = isl. duna, av ie. rot dhun i
sanskr. dhuni-, stormande, brusande, i
avljudsform till ie. dhu̯en i sanskr.
dhvánati, ljuder; se f. ö. döna.
2. dåna, falla i vanmakt, fsv. dāna
= no. daana, da. daane, till ett part.
pf., motsv. isl. dáinn, död, jfr isl. dá,
dvala, o. dö, danaarv.
dåre,fsv. dāre = isl. dári, da. daare;
säkerligen, trots vissa formella svårighe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
