Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - drama ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
drakhmḗ, ett slags vikt, kvintin; väl
egentl. ’en handfull, en nypa’ o. besl.
med drássomai, tager med handen,
griper (av *draghi̯o-).
drama el. dram, i båda formerna från
1780-t., ytterst av grek. drãma n.,
handling, till drā́ō, drõ, gör (bildat som
dógma; se dogm); jfr drastisk.
drank, 1638, jfr fsv. kirsedrank,
körsbärsvin; från lty. drank, dryck (för
människor o. djur) = ty. trank; till lty.
drinken = dricka.
drapa jämte det försvenskade dråpa,
1697 osv., från isl. drápa, konstfull dikt;
i avljudsförh. (jfr dråp) till isl. drepa,
slå (på en sträng) = sv. dräpa o.
lånordet träffa; alltså: dikt beledsagad
av strängaspel. — Formen dråpa är en
lärd ombildning i anslutning till den
form ordet skulle haft i nsv., om det
varit inhemskt; jfr ås (gud) jämte as,
Frö jämte Frey osv.
draperi, t. ex. Ehrensvärd Skr.; 1669:
klädesfabrik el. dyl., av fra. draperie, till
draper, bekläda, drapera, avl. av fra. drap,
kläde, tyg = mlat. drappus, varav även
sv. drapp, en tygsort; obekant urspr.
drastisk, o. 1750, av ty. drastisch, av
grek. drastikás, driftig, kraftig, jfr
drastḗr, arbetare, tjänare, till drā́ō, gör,
handlar; jfr drama.
drasut, t. ex. 1614, av dras, pass. till
draga, o. ut, jfr suput.
drav, fsv. draf, som svinmat = isl.
draf, avfall, da. drav, drav, jäst, mlty.
draf, ags. *dræf (eng. draff); jfr fhty.
trebir plur. (ty. treber); med avledn. no.
drevja, mjuk massa, röra; besl. med
lty. drabbe, bottensats, gyttja, ags.
drabbe, drägg, ry. drob, drägg, dränk,
av ie. *dhrobh-. Vanl. betraktat som
en avljudsform till germ. adj. *drōƀia-,
förvirrad m. m. (= ty. trübe; se
bedröva); i så fall möjl. med samma
grundbetyd. av ’grumlig o. d.’ som i
drägg; besl. med grek. tréphō, bildar
bottensats, kommer att löpna m. m. =
tréphō, föder, gör fet; jfr dravel o. se
även under djärv.
dravel, fsv. drafl, avfall, smörja =
isl. drafl, da. dravel(ssnak), mlty.
dravel, uselhet; jfr isl. drafli m., mjölk
som kokats till dess ostämnet utskilts;
l-avledn. av drav. — Ordet anbefalles
till bruk av S. Gagnerus (1770-t.); se
Östergren Spr. o. st. 8: 140.
dregla, dräg(g)la, 1688 (-e-), av fsv.
*drighla, av en rot drig-; jfr no.
drøygja, dregla (om lik), drøygla,
avsöndra från uterus (om ko), av en rot drug;
i övrigt dunkelt. — Härtill: dregel 1681.
dreja, sjöt., t. ex. Rosenfeldt 1698;
i ä. nsv. även: sno, tvinna; 1587
dessutom i uttr. låta dreja sig vid näsan
= da. dreje, från lty. dreien, vrida, sno
= fsax. thrâian, fhty. drâjan (ty.
drehen), ags. þráwan, vrida, kasta (eng.
throw), till ie. roten trē, vrida, även:
genomborra, varom under tråd o. tarm;
se f. ö. lurendrejare o. drilla.
dressera, 1664, av fra. dresser, av vlat.
directiare, rätta, rikta, till lat. directus,
rak, rät; jfr adressera.
dressin, ett slags förfranskning av
ty. draisine, efter konstruktören,
badensaren K. v. Drais († 1851).
1. drev, vid jakt, motsv. fsv. drif n.
(= isl.) egentl.: drivning, vbalsbst. (på
svaga rotstadiet) till driva.
2. drev, av blånor, fsv. drif; identiskt
med föreg.
1. dricka, vb, fsv. drikka (för
ljudlagsenligt *drinka, efter ipf. drak(k) av
*drank o. d.; jfr fick under få o. gick
under ganga) = isl. drekka (med -kk-
av -nk-, jfr drunkna), da. drikke, got.
drigkan, fsax. drinkan osv. (ty. trinken,
eng. drink); av okänt urspr. Jfr dränka
o. dränk. — Härtill: drickspengar,
väl till fsv. drikker, (ä.) nsv. drick (jfr
fsv. drykkispæningar i annan betyd.),
efter ty. trinkgeld, fra. pourboire.
2. dricka, sbst., n., egentl.
substantiverad infinitiv (från uttr. som ge dricka;
jfr di).
drift, fsv. drift- = isl., da., lty., av
germ. *drif-ti-, vbalsbst. till driva; i
vissa betyd. från ty. Betyd. ’gäckeri,
skämt’ t. ex. 1843. — Härav: driftig,
väl från lty. driftig.
1. drill, mus., 1725, med oklart d,
jfr da. trille, ty. triller, från ital. trillo.
2. drill, borr m. m., Stiernhielm, till
drilla. I betyd. ’exercis’ o. d. är
däremot ordet mycket ungt i litteraturen,
knappast äldre än ett par årtionden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
