Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - dadel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grupp barnord på dad-, som oberoende
av varandra uppkommit i olika språk,
t. ex. eng., fra., serb. osv. Jfr amma,
mamma, pappa.
dadel, Bib. 1541, daddel 1818 = da.
daddel, av mlty. dadele; biformen med
-dd- beroende på samma i lånord
vanliga förlängning som i t. ex. gadda,
krydda; jfr fsv. dattil, daktil = mhty.
dachtel, nu: örfil (liksom feige, fikon, i
ohrfeige, ä. sv. smällfikon osv.), ty. dattel;
med motsvarigheter i romanska språk,
t. ex. ä. ital. dattilo, fra. datte, varav
eng. datte; ytterst från grek. dáktytos,
finger (= daktyl); på grund av den
fingerformiga frukten.
dag, fsv. dagher = isl. dagr, urnord.
Daᵹaʀ (personn.), got. dags osv., av ie.
*dhogho-, sannol. till ie. dhegh, bränna
(i sanskr. o. litau.), jfr litau. dágas,
skördetid (egentl.: den heta), fpreuss.
dagis, sommar. Jfr dager, dygn. —
De flesta ieur. beteckningarna för ’dag’
äro annars bildade av ie. roten di, lysa:
lat. dies, got. sin-teins, daglig, med
motsvarigheter i alla ieur. språkfamiljer utom
grek.; se f. ö. Tyr. — Upp i dagen
(vara, likna), motsv. da. op ad dage,
no. op i dagen; vanl. tolkat som
härrörande från ä. sv., ä. da. oppedagad;
egentl. om dvärgar o. troll som
överraskats av dagsljuset; jfr i denna betyd.
isl. uppi dagaðr o. sv. dial. uppedagad.
Jfr följ. ex. från Runeberg (efter SAOB):
’så lik din far som om han gick
uppdagad’. — Dagvard, se nattvard.
dager, egentl. den gamla fsv. nom in.
dagher, vars r uppfattats som hörande
till stammen, jfr plur. dagrar, t. ex.
1784.
1. dagg (i daggdroppe o. d.), fsv.
dag f. (även m.?) = isl. dǫgg, av
samnord. *daggw-, med gg-inskott (såsom
i t. ex. hugga), motsv. fsax. dau m.,
fhty. tou (ty. tau), ags. déaw (eng. dew),
av germ. *dawwa-, ett speciellt
germanskt ord, väl rotbesl. med sanskr.
dhav-, flyta, löpa, grek. théō, löper.
Biform: dugg, se d. o. — I utomgerm.
spr. i stället t. ex. lat. rōs, med
motsvar. i slavo-balt. spr. (jfr rosmarin),
o. det enl. somliga därmed avlägset besl.
grek. érsē. — Daggkåpa, växten
Alchemilla vulgaris, 1806, daggskål; den
senare leden har avseende på de veckade
bladen, jfr ä. sv. vårfrukåpa, da.
Mariekaabe, ty. Marienmantel osv.; den förra
leden syftar på det vatten, som
avsöndras av bladen och på deras botten
samlas till en vattendroppe, som
uppfattas som en daggdroppe; jfr även sv.
daggskål(ar), dial. Jungfru Marie
tvättskålar.
2. dagg (straffredskap), 1765, jfr da.,
holl. dag, ty. dag(ge); fra. dague från
germ.; i sv. lånat; av okänt ursprung.
— Ett annat ord är mlty. dagge, kort
svärd, dolk (varav fsv. dagge), ty. degen,
fra. dague osv.; likaledes dunkelt.
Dagmar, kvinnon., från da.; efter
den böhmiska prinsessa, som år 1205
blev Danmarks drottning.
dagsmeja, 1585, av äldre dagsmägen
(dagzmäien 1545), egentl.: dagens kraft
= isl. dagsmegin, full dag, no.
dags(s)meie, -mein m. m., jfr fsv. solmæghin,
solvärme; till fsv. mæghin, kraft, osv.,
kvar i ortn. Mäjensjö, Majenfors
osv. (se närmare makt, må). I da.
förekommer avledn. dagmeining.
Formerna på -midja, -medja kunna bero
på folketymologisk omtydning. Se
Lindroth Fr. filol. fören. i Lund 3: 43 f.
dagtinga, fsv. daghþinga = fno.
dagþinga, efter mlty. dagedingen, avledn.
av fsax. dag(a)thinge, fastställd dag; se
dag o. ting.
dahlia, namn givet 1791 av spanjoren
Gavanilles efter den svenske botanisten
A. Dahl († 1789); jfr georgin o., med
liknande ursprung, begonia, fuchsia,
hortensia, kamelia, magnolia.
dakapo, o. 1753, av ital. dacapo, av
da, från, o. capo, början, huvud, av lat.
caput (jfr chef, kap i betyd. ’udde’;
jfr huvud). Alltså egentl.: från början.
daktyl, av grek. dáktylos, daktyl,
finger (jfr dadel); så kallad på grund
av jämförelse med de tre fingerlederna.
dal = fsv. m. = isl. dalr, dal, båge,
da. dal, motsv. det neutrala got., fsax.
dal, fhty., ty. tal, ags. dæl, av germ.
*dala- = slav. dol-, dal; nedåt, under,
o. enl. vanligt antagande grek. thólos,
kupol; med grundbetyd. ’konkav el.
konvex böjning el. urhålkning’; jfr t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
