Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - börd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bühren), ags. gebyrian, hända, passa,
av germ. *gaburjan; i avljudsförh. till
bära o. nära besl. med börja; jfr att
fsv. bær o. isl. berr även betyder
’tillkommer’. Med avs. på betyd, ’händer*
jfr sv. (värd.) bära till, ävensom den
analoga o. besl. grek. bildningen
symphérein, bl. a.: hända, egentl.: bära
tillsamman. — Den äldre opersonliga
konstruktionen finns ännu hos fru
Lenngren 1798: ’Nu bör det mig att göra min’.
börd, fsv. bördh, byrþ f., bärande (i
järnbörd, vittnesbörd), börda (jfr
följ.), födelse, börd, arvjord = isl. burðr
m., o. i betyd, ’födelse’: got. gabaurþs,
ty. geburt, eng. birth, jfr sv.
barnsbörd, av germ. *burði- (*burþi-), ett
vbalabstr., med svagt avljudsstadium,
till bära; = sanskr. bhr̥ti- f., bärande,
underhåll, lat. fors (ablat. forte),
tillfälle. — Börd: isl. burðr: bära =
skörd: isl. skurðr: skära = stöld:
isl. stuldr: stjäla. — Jfr åtbörd.
börda, y. fsv. byrdha, för ä. byrþ,
byrþe f., motsv. isl. byrðr f., y. byrði,
da. byrde, av urnord. *burþiō-; väl urspr,
identiskt med got. baurþei, lty. börde,
fhty. burthî (ty. bürde), ags. byrðen,
byrden (eng. burthen, burden), av germ.
*burþīn-; i avljudsförh. till bära. Jfr
bördig, fullborda.
bördig, fsv. bördogher, byrdhogher,
härstammande, av god börd, genom börd
berättigad, da. dial. byrdig, fruktbar;
till börd.
börja, fsv. böria, byria (ipf. -aþe o.
burþe) = isl. byrja (ipf. -aði), börja;
egentl, samma ord som lty. bören, fhty.
burien, lyfta (upp), som varit
grundbetydelsen; avljudsform till bära, som
självt (i isl.) tycks ha kunnat ega betyd,
’lyfta’ (jfr Noreen Xen. Lid. s. 6); se
f. ö. böra. Jfr betyd.-utvecklingen i
ty. anheben o. sv. upphov till häva,
lyfta; ävensom ty. anfangen o. lat.
incipere, båda med grundbetyd.: gripa,
taga i. — I da. i stället begynde.
Börje, mansn., ä. nsv. Börier P.
Brahes kr., av fsv. Byrghir, med -y- av -i-
mellan b o. r, av ä. Birgher (se Birger);
med avs. på ljudutvecklingen -ir- ›
-yr- › -ör- jfr börting.
börs, i ä. sv. även börsa, börse, burs
m. m.; 1585 i betyd, ’penningpung el.
-kassa’; 1635 om börsen i Amsterdam
= da., från lty. börs = ty. börse, av
mlat. bursa (ital. borsa, fra. bourse),
penningpung, egentl.: skinnpåse, av grek.
búrsa, djurhud, möjl. självt lånord.
Härur betyd, dels av samlingsplats för
penningaffärer o. dels av buss 1.
börting, ockla, laxöring, t. ex. Sv.
Nilsson 1855, egentl, ett norrl. dialektord,
av ett fsv. *birtinger, avledn. av bjärt;
med samma ljudutveckling som i Börje;
jfr det no. fisknamnet sjobyrting o. isl.
birtingr, ävensom, med avs. på
bildningen, t. ex. vitling.
bössa, fsv. byssa, bl. a. penningbössa
o. eldvapen = fno. byssa, från mlty.
busse (u = ü), jfr fhty. buhsa (ty. büchse);
från mlat. buxis, dosa av buxbom (se
box, buxbom).
bösta = fsv. = isl. beysta, ä. da.
bøsie, av germ. *baustian, väl besl. med
lat. fustis, knölpåk (fra. fût, se fastage
o. lavett); jfr t. ex. prygla till ty.
prügel, knölpåk, o. mhty. bûschen till
bûsch ds. — Om i bösta o. fustis ett
ie. d bortfallit, är ordet nära besl. med
isl. bauta, slå, gotl.: fånga fisk i isvak
(egentl.: genom slag bedöva) = ags.
béatan (eng. beat) o. fhty. bôzan (jfr
ty. amboss, städ; betyd.-analogier se
ambult); jfr bautasten.
böta, se bot.
Böttiger, familjenamn, från ty.,
egentl.: tunnbindare; se burk.
bövel, t. ex. 1609 = no. dial. bövel,
urspr, eufemistisk beteckning för
bödeln; liksom bödel (ännu t. ex. hos
Envallsson 1782) även brukat i
svordomar (jfr ty. geh zum henker) o.
sedermera uteslutande i denna användning
samt uppfattat o. begagnat som en
förvridning av djävul; se förf. Ark. 35:
202. Jfr sv. dial. bökelen Vgtl. i
anslutning till djäkeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
