Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - bänk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bänk, fsv. bænker = isl. bekkr, da.
bænk, fsax., ty. bank, ags. benc (eng.
bench), av germ. *banki-; se f. ö. bank
1, 2 o. backe. Egentl.: upphöjning.
bär, fsv. bær = isl. ber, da. bær, got.
basi, fsax., fhty. beri n. (ty. beere f.),
jfr ags. berie f. (eng. berry), av germ.
*bazja-, *basja-; av omstridd härledning;
möjl. med Grimm o. Liden IF 18: 416
till ags. basu, röd, jfr ags. basu, bär, o.
ir. derc, bär: fhty. zoraht, glänsande.
bära, fsv. bæra = isl. bera, da. bære,
got. baíran, fsax., fhty., ags. beran st.
vb. (eng. bear; jfr ty. gebären, föda);
allmänt indoeur. verb, *bher- = lat. fero
(jfr offer), grek. phérō, sanskr. bhar-,
fir. berim; i slav. spr. i sht: samla. Jfr
barn, bår, böra, börja, börd
ävensom got. bêrusjôs, föräldrar, varom se
föräldrar (slutet). — Bära sig åt,
fsv. bæra sik at, motsv. i da. o. isl.,
vartill vbalsbst. åtbörd. Med annat
avljud: fhty. gibârên osv. (ty. gebaren),
vartill ty. gebärde. — Bära till, hända,
tillgå, fsv. bæra til, motsv. i isl.; fsv. även
bæra at = isl. bera at, vartill vbalsbst.
fsv. atbyrdh, händelse, motsv. isl. atburðr
(jfr åtbörd).
bärga, fsv. bærgha, biærgha = isl.
bjarga, da. bjerge, got. baírgan, fsax.,
fhty. bergan (ty. bergen), ags. beorgan
st. vb. = urslav. *berg- (fslav. brěgą,
sörjer för); ie. bhergh-. Grundbetyd.:
gömma (t. ex. got., fsv.: tha solen var
bærghat), varav: bevara, rädda. Jfr
fingerborg, förborgad.
bärling, handspak, jfr no. berling, ett
slags liten stock på fartyg, o. isl.
berlingsáss; dimin. till fsv. bar, stång =
mhty. bar, se bar 1, barr 1.
bärnsten, Schroderus Gom. 1647:
agdsteen (bernsteen); från lty. bernstên,
till mlty. bernen, bränna, smälta.
Inhemsk benämning: fsv. (ännu i Lex.
Linc. 1640), isl. raf, da. rav; jfr även glas.
bärsärk, från isl. berserkr, av ber-,
björn, o. serkr (se särk), egentl.: kämpe
klädd i björnskinn; jfr isl. personn.
Bjarnheðinn, egentl.: björnskinnströja,
o. ulfheðnar, bärsärkar, egentl.:
vargskinnströjor. — Orden synas hänvisa på
tider, då djurskinnspälsar användes i
stället för de senare brynjorna o. d.
bättre, bäst, fsv. bætre, bæzter (bazter)
= isl. betri, beztr, got. batiza, batists osv.,
allm. germ.; använda som kompar. o.
superi, till god; till germ. bat- i båta,
avljudsform till bot; se d. o.
bäst, se bättre.
bäva, fsv. bæva (med dunkelt æ) =
da. bæve, biform till fsv. beva, av *biva
= isl. bifa, no. biva, fsax. biƀôn, fhty.
bibên (ty. beben, märk dock -e), ags.
beofian; reduplicerat vb., ie. *bhi-bhoi-ti
(3 p. sing.) = sanskr. bibhēti till vb.
bhī-, litau. bijótis, frukta; egentl, nog:
dallra, darra; jfr de likaledes
reduplicerade got. reiran, darra, bäva, o. isl.
titra = ty. zittern.
bäver, fsv. bæver = da., från mlty.
bever, motsv. det inhemska fsv., ä. n sv.
biur, nsv. Bjur- i ort- o. familjenamn
= isl. bjórr, av urnord. *bi- el. *beƀura-
= fhty. bibar (ty. biber), ags. beofor
(eng. beaver); motsv. lat. fiber, fslav.
bebrŭ, bĭbrŭ, litau. bė́brus ds., korn.
befer (från kelt. även fra. bièvre), sanskr.
babhrú, en stor ichneumonart.; egentl,
’den brune’ o. substantivering av ett ie.
adj. = sanskr. babhrú-, brun, av ie.
*bhe-bhru-, reduplicerad bildning till
roten i brun, en utvidgning av den i
björn. Den tyska namnformens seger
över den inhemska beror på bäverns
stora betydelse i handeln o. djurets
hastiga tillbakagång i vårt land. Bävern
var, såsom namnets spridning antyder,
känd av indoeuropéerna; om dess
allmänhet vittna talrika gamla ortnamn i
skilda språk, t. ex. kelt. Bibrax,
Bibracte, ty. Biberach, de nordiska på
Bjur- osv. — Bävergäll, fsv.
bævergæl, från mlty. bevergeil, -gêl = ty.
bibergeil, till mhty. geil n., testikel, till
fhty. geil, översvallande kraftig o. d.,
got. gailjan, glädja.
[böckare, sv. dial., tunnbindare, se
burk.]
böckling, Var. rer. 1538: böcling =
da. bøkling, från lty. ty. dial. bückling;
jfr mlty. buckink = ty. bücking; avlett
av bock (på grund av den fräna
lukten?), jfr mholl. bocksharinck.
bödel, fsv. bödhil = da. bøddel, från
mlty. bodel (o = ö), rättsbetjänt, bödel
= fhty. butil (ty. büttel), ags. bydel, av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
