Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - buldan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
but, klimp, isl. butr (bútr?), stump, till
roten i bösta (jfr även bautasten),
alltså av ie. *bhud-to-, det avhuggna
(liksom t. ex. viss av ie. *u̯id-to-); se
buse, butta, butter.
3. buss, interj., ljudhärmande. —
Härtill bussa (hundar o. d.).
bussaronger, vida och långa
sjömansbyxor, sv. dial. busserund, bussarong
m. m., långtröja, arbetsblus o. d., jämte
no. busserull, blus, da. busseronne,
barnförkläde med ärmar, från lty. bus(s)erun,
sjömansskjorta av bomull, av fra.
bourgeron, ett slags blus för hamnarbetare.
butelj, Holm N. Sv. 1702: bouteiller
plur.; från fra. bouteille = ital.
bottiglia, mlat. but(t)icula, dimin. av rom.
bot(t)a, vinfat m. m., jfr lat. buttis,
grek. bútis; se bottfor o. bytta. Da.
buttel kommer närmast från lty. buttel.
— Med avs. på -lj jfr t. ex. batalj,
kanalje, medalj.
butik, 1700 o. 1740 om uti. förh.; i
Sv. först o. 1840, t ex. Knorring 1845:
’en af de förnämsta bodarne, eller
buti-kerne (som de vilja hela)’, om
stockholmska förh.; hos Dalin 1850 med
franskt uttal: -tick; av fra. boutique =
ital. bottega, spän. bodega, ytterst av
grek. apothḗke (se apotek). — Tidigare
sade man ’Herr Lejas böd’ osv.
butta, piggvar, ä. n s v. butte, butta,
ett slags flundror, t. ex. Bröl. ihugk.,
Spegel; från lty. bult(e), flundra, varifrån
ty. butt(e), jfr eng. turbot, halibut; till lty.
adj. butt, klumpig; se butter o. buss 2.
butter, ä. nsv. butt (även : grov,
ohyfsad), t. ex. Dalins Årg., ännu Sahlstedt
1773: butt vel butter = da. butt, från
lty. butt, trubbig, klumpig, butter, jfr
holl. bot ds.; besl. med sv. dial. but,
klimp, isl. butr (snarast med ū), stump,
osv.; se buse, buss 2 o. föreg. —
Avledn. -er kan bero på inflytande från
nomin. dummer osv. el. från ty. nom.
sg. butter o. har sedan uppfattats såsom
tillhörande stammen; jfr t. ex. nyter.
buxbom, Var. rer. 1538, från mlty.
bussbôm, ty. buchsbaum, av lat. buxus,
grek. pýksos (se box, bössa) o. mlty.
bom, träd (se bom 1). Bux- av lat.
buxu- i buxum, eng. box av vlat. buxem
till buxis.
1. by, storm-, rägn-, t. ex. Serenius,
jfr no. bya, da. by(g)e, från holl. bui,
lty. bö(j)e-, okänt ursprung.
2. by, fsv. bȳ(r), by, gård, stad =
isl. býr, bǿr, gård, stad, no. by, stad,
bø, gård, ängsmark, da. by, stad, by;
av roten i bo (kanske genom
förmedling av ett sbst.); egentl.: bostad. —
Betyd, ’stad’ lever ännu kvar på 15- o.
1600-talen, liksom alltjämt i vissa dial.
— Ordet ingår ofta i nord. ortnamn,
av vilka de svenska knappast äro äldre
än o. 600–700. Första delen innehåller
vanligen en terrängbeteckning (Dal-,
Sandby osv.) el. beteckning för
kulturella förhållanden el. av människohand
frambragta föremål (Bro-, Mjöl- av
Mölno-, kvarn-, Ryss- av Rydhs-, gen.
till ryd, röjning, Skälby till skäl,
vägskäl, gränsmärke osv.). De med
personnamn sammansatta (Aneby, Ingeby
osv.) tillhöra ett yngre lager, flera av
dem äro från kristen tid. Se förf. Sv.
ortn. på -by, Om namn o. titlar s. 120 f.
bygd, fsv. byghþ, bebyggande, odling,
bygd = isl. bygð, no., da. bygd, avledn.
på -iþō- av bygga (liksom t. ex. dygd
till duga). — Hos de gustavianska
skalderna ytterst vanligt om landsbygden,
med ’öm’, idyllisk anstrykning.
bygel, sannol. (åtminstone delvis)
från ty. bügel, motsv. ä. nsv. bögel, ännu
hos Sahlstedt 1773, fsv. böghil, isl.
bygill, no. bøygjel o. bygjel, ä. da. bøgel
(da. bøjle), mlty. bögel; därjämte den
svaga formen bygla L. Petri (byglon,
oblik kas.; best. form). Egentl, två olika
bildningar: germ. *buᵹila- = isl., no.
(bygjel), mlty., ty., av svaga
avljudsstadiet till roten i böja o. möjl. direkt
avlett av båge; och germ. *bauᵹila- till
starkaste avljudsstadiet av samma rot
= fsv., 110. (bøygjel), da., avlett av germ.
*bauᵹa-, ring (= isl., fgutn. baugr, fhty.
buoc, ags. béag; jfr under ring). De
nord. formerna med ö kunna dock ha
lånats från lty. o. sålunda vara
etymologiskt identiska med isl. bygill osv.
Tänkbart är även, att -ö- i fsv. böghil
har ljudlagsenligt uppstått i
synkope-rade former av ett *byghil = isl. bygill.
bygga, fsv. byggia, bo, bebo, odla,
(be)bygga = isl. byggja, byggva, da.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
