- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
62

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - brasa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

brastet, braka, mhty. brast, larm, skryt,
ags. brastlian, knaka, spraka, o. mir.
brissim, bryter (av bhr̥st-); till den
ljud-härmande rot, som också ingår i brasa,
braska
; betr. betyd.-utvecklingen ’braka’
o. ’bryta’ jfr under brak. —
Bristfällig, 1701: bröstfälligh,tfr 1677:
bröstfälligheet, båda i handl. fr. Smal.; 1736:
bristfällig; översättning av lty. broekfällig
= ty. bruchfällig, egentl.: färdig att
brytas el. brista (jfr brock, bråk 1); se
f. ö. -fällig. Med avs. på bröst- jfr fsv.
bryst, da. brøst.

brits, o. 1780, även brit(s)ch, t. ex.
1791, 1848, jämte no. brisk, da. briks
från lty. brits(ch)e, briske = fhty. britissa
(1000-t, Kluge ZfdW 1: 341), varav
ty. pritsche, sovbänk, klappträ,
(harlekins) träsvärd, färla; väl avledn. av
fhty. pret, bret, bräde (se d. o.). En
motsvarighet till ty. pritsche i betyd,
’färla, karbas’ är ä. nsv. britz 15- o.
1600-t. — Enl. Bréal MSL 12: 8 däremot
av fra. briche, en medeltidslek, där slag
utdelades.

britt, från ty. brite, jfr eng. briton,
lat. britanni, Caesar, grek. brettanoí, av
keltiskt ursprung.

brittsommar, sv. dial.
britmässesommar, de ofta vackra dagarna omkr. 7
okt., den heliga Birgittas dag; i sv. dial.
även fattigmanssommar,
grävlingssommar
; jfr indiansommar.

bro, fsv. brō, anlagd väg, bro, trappa
(jfr sv. dial. o. sammans, nsv.
förstugubro) = isl. brú, da. bro, av germ.
*brōwō-, avljudsform till brygga, sbst,
o. forngall. brīva (av *bhrēu̯ā); vanl.,
dock kanske med orätt, sammanställt
med de till betyd, ganska avvikande
bryn o. ir. brú, kant. — Betyd.: ’(över
sank mark) anlagd väg’ kvarlever i vissa
sv. dial. o. ingår i en mängd. sv. ortnamn.
Jfr Sahlgren Uppl. fornm. tidskr. 26: 92 f.

brock, sjukd., ä. nsv. o. dial. bråk = da.
brok; lån från ä. lty. brok = ty. bruch,
egentl.: brytning, avljudsform till germ.
*brekan, bryta (se bräcka); jfr
åderbrock. — Var. rer. 1538 har i st.
förbråkenheet, till mlty. vorbroken,
sönderbräckt.

brockfågel, 1880-t. (Sv. Nilsson) =
da. brokfugl; från lty bro(c)kvogel,jämte
bra(c)k-, ty. brachvogel, till lty. brâke,
trädesåker, adj. brâk, i träde = ty.
brache, brach, till germ. ’brekan, bryta,
i bråk osv.), alltså: som uppehåller
sig på trädesåkrar; i ty. även som namn
på spoven (m. fl. fåglar), jfr ty.
heiden-schnepfe, storspov. Formerna med -o-
bero väl på anslutning till mlty. brôk,
träsk (se brakvatten).

brodd, ä. nsv. även brudd, fsv.
brodder (-u-), brodd på hästsko, verktyg
varmed hål hugges i järn = isl. broddr,
pigg o. d., fda., nda. brod; med
nordiskt -dd- av germ. -zd- (liksom t. ex.
i gadd) = ags. brord, pigg, grodd, fhty.
brort, bädd, kant, spets, av germ. *bruzða-
= ie. *bhr̥zdho-; i avljudsförh. till
*bhrezdho- i brädd, till en rot bhres,
skjuta fram o. d. Annorlunda H.
Pe-dersen IF 5: 73 o. Walde KZ 34: 506,
varom Persson Indog. Wortf. s. 24 (jfr
s. 348). — Jfr brodera o. under bord.

broder, fsv. brōþer = isl. bróðir, da.
broder, got. brôþar, fsax. brôðar, fhty.
bruoder, (ty. bruder), ägs bróðor (eng.
brother), motsv. lat. frāter (jfr
fraternisera), grek. phrā́tōr, sanskr. bhrâtar,
fornir. bráthir, fslav. bratrŭ, alltså ett
allmänt indoeurop. ord, av *bhrā-tor-,
*bhrā-tr-
. Om avledningen -tr- se f. ö.
under fader. Jfr brylling. — Bror
(ä. broder) som benämning på en
förtrogen vän förekom redan i början
av 1500-t., t. ex. käre (hærra) bror
(1504, 1505), efter ty. Bror- el.
du-skålarna kommo väl dock knappast i
mera allmänt bruk förrän på 1600-t.,
likaledes efter tyskt mönster.

brodera, 1697 = da. brodere, ty.
brodieren, från fra. broder. Vanl., men
säkerl. med orätt tolkat som en på
omställning beroende biform till border,
kanta, som är en avledn. av bord, rand,
fåll (lånat i sv. bård). Denna
härledning omöjliggöres emellertid därav, att
broder urspr, haft ett s i stammen (jfr
part. brozdé, brusdé Marie de France
ävensom provenç. broidar, eng.
embroider). A. nsv. bordera, da. bordere utgå
från holl. bordeeren, av ffra. border i
betyd, ’brodera’, som genom metates
uppstått ur broder o. till formen
sammansmält med border, kanta. Ä. da.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free