Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - banta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stryka = no. basa; på långt håll besl.
med bada (se bad, badda). Identiskt
är basa i betyd. ’rusa, gå på’ med en
betydelseutveckling, som har sin
motsvarighet i badda, jfr mlty. basen, rusa
på.
basalt, 1766 = ty., eng. = fra. basalte,
av lat. basaltes; anses ha afrikanskt
ursprung.
basar, ytterst av pers. bāzār,
saluplats, besl. med ett sanskr. adj., som
betyder ’vandrande, rörande sig på
något’; alltså väl egentl.: ställe där man
vandrar (fram o. tillbaka).
basilika, av grek. basilikḗ, fem. till
adj. basilikós, kunglig, till basilev́s,
konung; jfr följ. o. se under konung.
basilisk, Var. rer. 1538, av grek.
basilískos, ett slags ödla el. orm, dimin.
till basilev́s, konung.
basse, nu vanl. i betyd. ’tölp, grobian’,
Hagberg 1849 osv., i dial. även: galt,
stor oxe, fsv. o. fda.: vildgalt o. d., da.
(såsom stundom också i nsv.): stark,
grovlemmad karl. Snarast en
hypokoristisk form, bildad av det i
djurnamn ofta uppträdande suffixet -se.
Åtminstone i betyd, ’vildgalt o. d.’ sannol.
till germ. *barh-, *barᵹ- i sv. dial. barre,
vädur, isl. bǫrgr, galt, fhty. barah, svin,
ags. bearh (jfr förf. Ark. 7: 155,
Björkman IF 30: 275), växelform till lat.
porcus, gris, fhty. farh (ty. dimin. ferkel);
knappast däremot, såsom också antagits,
till ett nord. *bārr, vildsvin = fsax.,
fhty. bêr, ags. bár (eng. boar). Härmed
kan i sv. ha sammanfallit en
motsvarighet till isl. bassi, björn, som möjl.
är en hypokoristisk ombildning av berse,
besse ds.
bassäng, 1702 = da., ty. bassin, av
fra. bassin, av ffra. bacin (eng. basin),
av senlat. bac(c)hīnus, väl avledn. av
lat. bacca, vattenbehållare; se back 1
o. bäcken.
bast = fsv., isl., da., mlty., ty., eng.
(ags. bæst); med växlande kön, i fsv. n.
o. m.; med avljudsformen mhty. buost,
basttåg; väl besl. med lat. fascis, knippa,
till ie. bhas- el. bhad-s, binda. Från
det härav avledda germ. vb. *bastian
(jfr mlty. besten, binda med bast, sy
ihop, no. besta, sy löst) kommer fra.
bâtir, sy, o. möjl. även det likalydande
verbet med betyd, ’bygga’ (ursprungl.
om flätade väggar?).
basta, interj., 1729 = da., ty., eng.
osv., från ital. basta, det är nog; väl
egentl, en kortspelsterm; se följ.
bastant, i den äldre,betyd, ’tillräcklig’
från 1620-t.; i de numera brukliga
användningarna från 17—1800-t., numera
i allm. utdött i grannspråken, av ital.
bastante, part. pres. av bastare, vara
tillräcklig; av mycken omtvistad
härledning.
bastard, jfr isl. bastarðr, da., ty.
bastard, av ffra. bastard (fra. bâtard); av
mlat. baslum, klövsadel (ital. basto), o.
den från germ. språk lånade ändelsen
-(h)ard (= sv. hård; i t. ex. ståndar,
ävensom Eberhard, Gerhard,
Leonard, Rickard); egentl.: avlad på
klövsadeln, ej i äkta säng (kanske äldst om
mulåsnedrivare o. d.); jfr ä. fra. fils de
bast, ty. bankert (egentl.: avlad på en
bänk), isl. hrísungr (egentl.: avlad i
skogen). — Betyd, ’oäkta son’
härstammar i sv. från första hälften av 1600-t.;
den av ’korsningsprodukt’, ifråga om
djur från 1700- o. om människor
1800-talet.
bastilj, från fra. bastille, till mlat.
bastire, bygga (fra. bâtir, jfr bast).
bastion, Gustaf II Adolf 1621, från
fra. bastion, av ital. bastione, av bastia,
egentl, ’pålverk’; ofta antagen släktskap
med bastilj (o. fra. bâtir, bygga) är
oviss.
bastonad, 1729, från fra. bastonnade,
av spqn. bastonada, käpprapp, avledn.
av bastone, käpp (se batong).
bastu, i bl. a. finsk bastu o.
risbastu, 1695, ljudlagsenligt uppkommen
form i sammans, ss. badstugu-karl
(bad-stuvu-), varom förf. Sv. Im. XV. 6 f.;
till badstuga, fsv. baþstova, -stug(h)a
osv. = isl. baðstofa, da. badstue, mlty.
bad(e)stove, ty. badestube osv.; se bad o.
stuga. Med avs. på risbastu kunna
jämföras ä. nsv. uttr. ss. gå med ngn i
badstuga, ge ngn stryk. Den nuvarande
användningen av bastu i betyd.:
torkhus, ria o. d., o. 1640, sammanhänger
med att badstugubyggnaderna, sedan de
varma baden börjat att avtaga, så små-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
