Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - arkli ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arkli, 1534: archilij osv., från mlty.
arkelei, jfr ä. ty. archallei m. m., en
ombildning av artilleri (se d. o.).
arla = fsv. = isl. árla, avledn. av
*ār, tidigt = isl. ár, da. aar (i
aarvaagen), med samnordisk övergång av
air till ār (jfr sår) = got. air, av germ.
*air (jfr komparativbildn. fhty. êr, ty.
eher, o. superlativbildn. fhty. êrist, ty.
erst); besl. med grek. ḗri, tidigt (av
*āi̯er-), o. avest, ayare, dag. Jfr särla,
som påverkat arla i ä. nsv. erla Messenius,
ärl Lucidor. Se även arilds.
1 arm, sbst., fsv. armber = isl. armr,
da. arm, got. arms, mlty., ty. arm, ags.
earm (eng. arm); besl. med lat. armus,
bog, skulderblad, sanskr. īrmá-, arm,
frambog, fslav. ramo, ramę, skuldra,
fpreuss. irmo, arm, armen, armukn,
armbåge; alltså ett samindoeur. ord;
väl med grundbetyd. ’fogning, led’ till
ie. roten ar, foga samman, i grek.
ararískō osv. (jfr armé).
2. arm, adj., fsv. armber, olycklig,
eländig, fattig = isl. armr, olycklig,
eländig, da. arm, got. arms, fhty., ty.
arm, ags. earm; i västgerm. spr. även
’fattig’, vilken betydelse från ty. inlånats
i sv. Möjl. med K. F. Johansson PBB
15: 223 f. av ett ie. *orbh-mo-, som kan
vara en m-avledn. av roten i arbete,
arvode el. i lat. orbus, berövad (jfr
arv 2) o. möjl. sanskr. árbha-, liten —
kanske äro f. ö. samtliga dessa ord
besläktade. Jfr armod.
armborst = fsv., från mlty. armbo(r)st
= fhty., ty. armbrust osv., folketymologisk
ombildning av mlat. ar(cu)balista
(varav fra. arbalête), av lat. arcus, båge
(se ark 2), o. balista, kastmaskin (se
bal 2). Möjl. har dock det lat. ordet
anslutit sig till ett redan befintligt
germ. ord; jfr fhty. armbrust, gl. ’lacertum’
(Schlutter ZfdW 14: 139).
armbåge, 1587, fsv. alboghi för äldre
*alnboghi = isl. alnbogi, alm-, da.
albue, mlty. elleboge, fhty. elinbogo (ty.
ell(en)bogen), ags. el(n)boga (eng. elbow);
av aln i betyd. ’underarm’ (se d. o.),
o. båge. I den gamla formen *alnbogi
har n dels bortfallit i konsonantgrupp,
såsom i fsv. alboghi (ännu i Lex. Linc.
1640), sv. dial. albåge osv., o. dels framför
b övergått till läppljudet m, såsom
i ä. nsv. alm-, t. ex. Var. rer. 1538,
Bib. 1541 m. fl., isl. almbogi osv.; sedan
arm- genom folketymologisk anslutning
till arm.
armé, C. G:son Gyllenhielm o. 1607
= ty. armee, av fra. armée = mlat.
armata f., krigsstyrka, substantiverat
femininum till lat. armātus, beväpnad,
part. pf. till armāre, beväpna (vartill
sv. armera), till arma, redskap, vapen;
samma ord som det historiska
armada = span. (Betr. härledningen av
lat. arma se, utom litteraturen hos
Walde², Hartmann Glotta 4: 144 f. o.
Persson Zfvergl. Sprachf. 48: 121, som
mot Hartmann hävdar den gamla
sammanställningen med ie. roten ar, foga
tillsamman; jfr arm 1). Jfr alarm.
armod, fsv. armōdh = da. armod,
från mlty. armôd, armôde = mhty.
armuot (ty. armut), avledn. av mlty.
arm (se arm, adj.) med samma ändelse
som i klenod o. sirat.
Arne, mansn. = fsv., isl.; kortform
till de talrika fnord. namnen på Arn-,
t. ex. Arnbjörn (varav sv. Ambjörn)
osv., se Arvid.
Arnold, mansn., från ty. =, av fhty.
Aranolt m. m. (varav fra. Arnaud), till
fhty. arn, örn, o. -olt av -walt, motsv.
det inhemska -vald i t. ex. Ragvald
(= Reinhold); se våld, vålla o. jfr
Evald, Osvald.
arom, 1820-t. = ty. = fra. arome,
ytterst av grek. árōma (genit. arṓmatos),
krydda, vällukt, av ovisst ursprung.
Tidigare aromat i samma betyd. — Adj.
aromatisk, efter ty. aromatisch (jfr grek.
arōmatikós), uppträder redan o. 1750.
-arp i ortsnamn, utvecklat ur fsv.
þorp (= torp) i namn, vilkas första
led ändades på -a, t. ex. Alnaþorp >
Alna(ð)arp > Alnarp, Gasaþorp >
Gasa(ð)arp > Gassarp osv. Jfr Kock
Sv. lm. XV. 5: 26
arrak, 1667 = ty. arrack, eng.
ar(r)a(c)k osv., ytterst av ett arabiskt ord
med betyd. ’saft’.
arrangera, av fra. arranger, av lat.
ad-, till, vid, o. fra. ranger, ordna, till
rang, egentl.: avdelning, led (= harang
o. ring); se f. ö. rang o. rangera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
