Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ambult ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
amɛlɛ́ betyder ’söt’; jfr liknande
betyd.-utveckling under salt.
amputera, som kirurgisk term 1754
(bildl. redan 1660) = ty. amputieren,
fra. amputer, av lat. amputāre, beskära,
avskära, av am-, omkring (urbesl. med
om), o. putāre, skära (jfr deputation).
amt, nu blott i betyd., förvaltningsområde,
om utl. förh., förr: ämbete
m. m. = da., från lty. o. ty. amt, av
mlty., mhty. ammet m., av fsax., fhty.
ambaht, tjänst (se ämbete o.
ambassad).
amulett, från ty. amulet, fra.
amulette, av lat. amulētum; ovisst ursprung;
jfr Walde² o. Wünsch Glotta 2: 219 f.
1. an-, an, prefix o. partikel, i t. ex.
angränsa, anhalt(s)station (se d. o.),
anhang (se d. o.), anrycka, ansikte
(se d. o.), välan, uttr. gå av och an osv.,
y. fsv. an- = da. an, från lty. o. ty. an,
av fsax., fhty. an(a) = got. ana, ags.,
eng. on, grek. aná, på m. m. = det
inhemska å, prepos. o. adv., se d. o.
och på. — Hithörande ord äro i allm.
lånade från ty., stundom från lty.
2. an-, inhemskt prefix i betyd. ’emot’
o. d. i anlete, anskrämlig, ansvar
m. fl., ä. fsv. and- = da. an-, got. anda-,
ags., fsax. and- (ant-), mlty., fhty, ty. ant
(jfr antvarda); i obetonad ställning:
ty. ent- (varav sv. ent-), mlty. unt-
(varav sv. und-); besl. med lat. ante,
framför (varav sv. ante-), o. grek. anti,
emot (varav sv. anti-).
ana, vb, sl. av 1600-t. = da. ane,
från lty. anen, ty. ahnen; av ovisst
ursprung; enl. somliga till prep. an
(se an- 1, å) med grundbetyd.: komma
på el. över en; en härledning, varför
nog ett o. annat kunde tala, se A.
Lindqvist Gramm. o. psykol. subj. i sv.
s. 20.
analog = ty., av grek. análogos,
egentl.: motsvarande förnuftet, sedan:
överensstämmande, till prep. aná, på
m. m. (= an- 1, å, prepos.), o. lógos,
förnuft, ord m. m. (jfr filolog o. d.).
analysera = ty. analysieren, av fra.
analyser, till analyse, upplösning, av
grek. análysis, till analýein, upplösa
(urbesl. med lösa).
anamma, fsv. anam(m)a = da. anamme,
från mlty. annamen, taga emot,
närmast avlett av sbst. anname,
mottagande, i avljudsförh. till nemen, taga
(se angenäm o. förnimma ävensom
astronomi).
ananas, 1754 (införd till Sverige 1726)
= ty., eng., fra.; sydamerikanskt el.
västindiskt lånord.
anarki = ty. anarchie, av fra. anarchie,
av grek. anarkhía, till an-, o-,
utan (= ty. un-, sv. o-), o. arkhós,
överhuvud; jfr monarki, envälde, osv.
anbelanga, 1614 = da. anbelange,
från lty. o. ty. anbelangen, egentl.
sträcka sig fram till; jfr an- 1,
anlanga, belanga o. särsk. langa o.
lång.
1. and, fågel = fsv., da. = isl. ǫnd,
mlty. ant, fhty. anat, anit (ty. ente),
ags. ened; av germ. *anuð-, *anið-, motsv.
lat. anas (genit. -atis), litau. ántis;
säkerligen ett indoeuropeiskt ord liksom gås.
Med avs. på bildningen jfr hind. —
Andrake, anddrake, andhanne,
ankbonde, Lucidor o. 1674: andrak = da.
andrik, sannol. från mlty. andrake,
anderik m. m. = fhty. antrahho,
anutrehho (ty. enterich), troligen av and
o. en bildning till roten i lat. regere,
styra, härska (se regera). Det likbetydande
drake (= lty. dial. o. eng.) beror
i så fall på folketymologisk ombildning.
Annorlunda dock bl. a. Suolahti Vogeln.
s. 423.
2. and, skördetid, i t. ex. vårand,
jfr det bibliska skördeanden, fsv. an(d)
f., höstarbete o. skörd = isl. ǫnn, av
*azn-, jfr got. asans samt, med r av z,
mlty. aren m. m., mhty. erne, jfr mhty.
ernde (ty. ernte), vars dental väl är att
sammanställa med den i sv. and. Germ.
*asan-, *az(a)n-; jfr fslav. jesenĭ, höst,
preuss. assanis; knappast, såsom antagits,
besl. med lat. annōna, gröda (som kunde
förutsätta ett äldre *azn-). Jfr ansa.
andakt, 1621, från lty. el. ty.
andacht, vbalsbst. till andenken, tänka på:
jfr sv. åtanke.
andante, 1802, som beteckning för
musikstycke redan hos Bellman, av ital.
=, till andare, gå, alltså egentl.: i
gående (tempo).
ande, anda, fsv. ande (övr. kasus i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
