- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
6

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - akt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ursprungl. tyska, det förra väl dock i
nsv. väsentligen engelskt lån, av fhty.
(osv.) Adal- (se adel), men möjl. även
Al- m. m., o. fhty. beraht, fsax. berht,
ljus (se bjärt); alltså (åtminstone
delvis) = fhty. Adalbert, Adalperaht, varav
sv. Adalbert. Väl (där adal- ligger till
grund) egentl.: av lysande börd; enl.
Neckel PBB 41: 391 ingår dock,
åtminstone i vissa av namnen på Adal,
t. ex. Adalward, Adaloald, betyd. ’ärftlig
jordegendom, odal’, jfr t. ex. fhty.
Uodalrîch. – Jfr Engelbrekt,
Lambert, Robert osv.

Albin, mansn., från eng., men väl
urspr. tyskt; av lat. albus, vit, o. den
romanska ändelsen -īn- (lat. Albinus),
el. till mhty. alp (se alf o. jfr Alfred)

album, 1774 = ty. fra. osv., av lat.
album, vit anslagstavla, matrikel, egentl.
neutr. av albus, vit (jfr alp, Alt-).

aldrig, fsv. aldrigh, aldri m. m., motsv.
isl. aldrigi, aldri, da. aldrig: egentl. dat.
sing. av fsv. alder, ålder, med (i fornspr.
även utan) vidfogad partikel fsv. -ghi,
urspr. med förallmänligande betyd. o.
senare (genom bortfall av ett ne, icke)
med nekande (jfr ej); besl. med lat. -que
o. -cunque; alltså: ’(icke) i någon tid’.

Ale, härad i Vgtl., fsv. Alir m. m.,
genit. Ala, dat. Alum, även i
Norr- o. Söderala Häls., Ala Gotl., Götala
o. Motala; möjl. till samma ord,
som ingår i fsv. Frö(y)al Vgtl., Smål.,
Gotl., nu Fryele m. m., o. vilket av
Säve m. fl. sammanställts med got. alhs,
tempel, fsax. alah, ags. ealh, motsv.
litau. alkas, helig lund, helgedom, besl.
med ags. ealgian, skydda, grek. alkḗ,
värn, osv. (Müllenhoff), alltså egentl.:
skyddad, inhägnad plats; jfr de urnord.
inskrifternas alu o. aluh o. det
mytiska lat.-germ. gudanamnet Alcis (se
senast utförligt M. Olsen Hed.
Kultminder s. 265 f. o. där citerad litteratur).
Enl. Thumb KZ 36: 188 har
ordet ie. k- o. sammanhänger med grek.
Altis, ett tempelområde vid Olympia.

1. alf, ett lägre mytiskt väsen, O. v.
Dalin Hist. 1747; liksom da. alf
litterärt lån från isl. (av samma slag som
t. ex. as 1, gud, Frey, Hjalmar osv.)
= no. alv, ags. ælf (eng. elf) samt, i
betyd, ’mara, ond ande’, mlty. alf, mhty,
alp: jfr mhty. Alberich o. ffra. Alberon
(fra. Oberon), namn på en alvkonung;
se f. ö. (det inhemska) älva. Bl. a.
sammanställt med lett. elpe, ande, el.
med sanskr. ṛbhú- (ie. *l̥bhu-), konstfärdig,
även som beteckning för mytiska
väsen. — Jfr Alfred.

2. Alf, mansn., se Adolf.

alfabet, 1588 = ty., fra. alphabet osv.,
av senlat. alphabētum, av grekiskans
två första bokstäver álpha bē̃ta.

Alfred, mansn., från eng.; av ags.
Ælfréd = fhty. Albrât; till alf o. råd.
Det äldre sv. kvinnonamnet Alfred,
Alfrid är inhemskt.

Alfta, ortn., se Alt-.

alfågel, Fuligula glacialis, Ödman
1783, även: alla; al- har sitt ursprung
från fågelns egendomliga sång, vars början
kan återges med a-a-l; jfr alka.

alg (växtn.), C. A. Agardh 1814 (i
äldre tid i stället den lat. formen på
-a); ytterst av lat. alga, väl egentl.:
den klibbiga (jfr under ulk).

algebra, o. 1640 = ty. osv., av ital.
algebra (från 1202), av arab. al-jebr,
återförening, hopslutning (800-t.).

Algot, mansn. = fsv.; inhemskt, motsv.
isl. Algautr; jfr göt 1, Gustav.

alias, rätteligen, vanligen kallad, 1871,
av lat. alias, annars, egentl.: vid annat
tillfälle, till alius, annan (se eljes o.
jfr följ.).

alibi, 1856, av lat. =, annanstädes,
till al-, annan (se föreg.), o. ibi, där,
el. ubi, varest (jfr biformen aliubi).

alika, se alka.

Alingsås, fsv. Alingsās, till ås 1 o.
ett personnamn *Aling, *Alung, trol.
egentl. ’person från Ale härad’ SOÄ 8: 10.
Jfr fsv. Ælingsby, nu Älvsby Uppl.,
där dock sannol. personnamnet har ett
annat ursprung.

alka, fågelsläktet Alca, i sht Alca torda,
tordmule, 1779; liksom da. alk(e) o. ty.
alk lån från vnord. spr.: no. o. isl. alk(a);
vanl. tolkat såsom en avledning med -k
av germ. stammen al-, som uppträder
i flera namn på vattenfåglar med starkt
läte; jfr Lidén Ark. 13: 31. Mycket
osäkert är däremot, om namnet, såsom
skett, också får förbindas med sydsv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free