Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. I. Avledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-yl i redikyl av fra. réticule av lat. rēticulum, med dimin.-suffixet
-culum till rēte, nät; kalkyl av fra. calcul är ett deverbativ av calculer,
till lat. calculus, liten sten (dimin. till calx); i asyl, ytterst av grek. ásylon,
är däremot -yl ej suffixalt (till grek. a- med privativ betyd. o. sylãn, röva).
-ym i kostym, ytterst av lat. ack. consuētūdinem, vana; däremot i
volym (fra. volume) av lat. volūmen till volvere, rulla; i parfym hör -ym
till stammen" (jfr fra. fumer, röka).
-yr: vanl. av fra. -ure, motsv. lat. -ūra (se -ur), t. ex. blessyr,
broschyr, chevelyr (lat. *capillatūra), dressyr, frisyr, glasyr av fra. glaçure
till glacer, komma att frysa, men liksom ty. glasur påverkat av glas;
koaffyr, lektyr, miniatyr, paryr, tortyr, turnyr, uvertyr; jämte nybildningen
flottyr till flott. — I martyr ytterst av grek. mártyr; porfyr (från fra.)
ytterst av grek. porphýra, purpur; i satyr ytterst av grek. sátyros o. i
vampyr ytterst av serb. -īr.
-ysk: i fransysk, av ä. nsv. fransösk, jämte -ösisch, från ty., till ty.
franzose, av fra. françois (av *frankiscus; med germ. -isk-; se -sk); se
f. ö. art. fransk.
-å: i tablå osv., jfr under -ell 2.
-än: ofta av fra. -ain av lat. ānus (se -an 2), t. ex. suverän (mlat.
superānus = sopran). — I migrän (fra. -aine) är -än ej suffixalt: grek.
(h)ēmi-kranía (jfr kranium).
-är: av fra. -aire, av lat. -ārius, -ium el. -āris, t. ex. sbst. cirkulär,
formulär, millionär, pensionär el. adj. elementär, vulgär osv.; jfr -iär, -när o. -are.
-æus, se -eus.
-ör, -tör: av fra. -eur, -teur (dels yngre lärda o. dels folkliga former);
bl. a. i nomina agentis, egentl, av lat. -(ā)tor (t. ex. cantor = sv kantor),
till part.-pf.-stammen av verb o. sedan i fra. analogibildningar direkt till
infinitivstammen (jfr motsvar. förh. under -ur 1); t. ex. aktör, chaufför
(etymol. = kalfaktor), dansör, massör, medaljör, valsör, vivör jämte de
ej i fra. förekommande grossör, leverantör, skrodör; i sakliga konkreta
t. ex. parlör, portör; i abstr. motsv. lat. -or, t. ex. dusör, favör, longör,
valör, vigör. — Etymol. = -or i matador; se -or.
-ös (-iös): av fra. -eux, -ense, av lat. -ōsus, -ōsa (egentl.: försedd med,
till sbst.; av omstritt urspr.), t. ex. adj. muskulös, melodiös, nervös,
religiös, skandalös, tendentiös el. med inhemsk stam: svinös jämte -iös;
dessutom i fem. sbst. till mask. på det obesläktade -ör,t. ex. dansös, massös
el. utan motsvar. mask. t. ex. brodös, jfr även ä. sv. polkös Dalin 1853;
av sakliga konkreta t. ex. mitraljös.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
