Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. I. Avledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till glimma, glittra till isl. osv. glita, pillra till pilla, el. lånorden fladdra,
kantra till kant, skimra till isl. skima osv., slumra till mlty. slummen,
splittra till mlty. splîten el. lty. splitten, vandra, besl. med förvandla, osv.;
vanligast i dial.; denominativ i t. ex. kullra till kull (i om kull); av el.
motsvar. urgerm. -arōn, -irōn, jfr t. ex. fhty. flogarôn, fladdra; i regel
deverbativer, men äldst till nomina; f. ö. fullt analogt med motsvar. verb
på -la, -sa, -ta. — I många verb på -ra tillhör dock r-et själva
grundordet, t. ex. magra till mager, segra till seger (egentl. -z), spillra till sbst.
spillra, timra till timmer el. lånorden skildra till mlty. schilder,
sköldmålare, vägra till fhty. weigar, dumdristig, osv. — Härtill ofta abstr. på
-er (se under -r).
-s: i sbst.: urgammal bildning i t. ex. broms, höns, lax, åtm. delvis
till s. k. s-stammar (lat. genus, genit. generis av genes-, vars -es- motsvarar
-is- i urgerm. *hōnisīna-, varav isl. hǿnsn). Jfr under -r 1 b. — I gods, skjuts
egentl. kasusändelse. I de urspr. tyska flöts, glans, harts (jfr mlty. hart),
klots, krets, rots, sats, sits, säte, smalts, smuts, snits, spets, sprits, spröjs(ar),
(svans), vits m. fl. med s hörande till stammen (med -ts av ty. -tz,
ljudlagsenligt utvecklat ur -tj, -t(t)); i kvarts däremot ovisst (se närmare art.
kvarts); dessutom i en del lånord av annat ursprung. I t. ex. ans, duns,
flams, hams, slams o. d. o. säkerl. också i grums har s ej uppkommit i
sbst., utan är en avledning hos de till grund liggande verben ansa, dunsa,
flamsa, grumsa osv.; så ock t. ex. i sbst. räfsa (se -sa);
i oböjl. adj., av fsv. sbst. med genit. sg. på -s, t. ex. stackars (till
stafkarl), -tals, in- o. utrikes; om ens o. d. se under -se;
i adv., i regel likaledes av fsv. ord med genit. sg. på -s, t. ex. till
sbst.: inomlands, tids nog, med analogiskt tillkommet i i t. ex. i söndags,
ä. sv. i aftons; till adj. i t. ex. ens, långs, nyss, tvärs (längs är lån från
ä. ty.; se längs). I i jåns (fsv. i iādhans) äro såväl i som -s analogiskt
lagda till adv. (isl. áđan); jfr fgutn. āþan.
-sa: 1. i sbst. t. ex. hälsa till en s- stam; el. (ofta jämförelsevis unga)
diminutivbildningar som fem. till mask.-suff. -se, i t. ex. sv. dial.
afse, liten bäck (se art. ävja), ä. sv. burse, bonde, ä. sv. o. dial. manse
(vartill mansing), sv. dial. brorse, fölse (vartill fölsing), el. isl. berse,
hanbjörn, kortnamn ss. Grimse, Jónse; t. ex. kossa, sv. dial. konsa, kungsa,
drottning, kvinnsa, märrsa, sossa, liten so (jfr lat. sucula : sūs), kvinnon.
Kajsa, remsa, skårsa, ä. sv. sårsa, skråma; el. (sannol. åtm. delvis
beroende på lty. inverkan) t. ex. fsv. bryggisa, sv. dial. bryggsa, bryggerska,
sv. dial. jättesa, klockersa, klockarhustru, lagårdsa, vävesa, spinnesa,
tvättesa, vargesa osv. — Köksa är en ellips av kökspiga liksom husa av
huspiga. Hylsa från lty. el. ty., med suffixalt -s till hul-, hölja.
2. i verb av iterativ el. intensiv el. diminutivisk karaktär,
t. ex. ansa, dunsa, knipsa, näfsa, räfsa (varav sbst. räfsa), jfr även klösa
(: klo, klia osv.); motsv. got. walwisôn, vältra sig, till -walwjan, egentl.
ytterst av nominalt uspr., t. ex. got. hatizôn till hatis, hat, el. möjl. isl.,
fsv., sv. dial. hugsa, till hug, håg, om detta utgår från ett *huʒiz.
-se: i oböjl. adj. med växlande urspr., åtm. ofta utbildningar med
-e av subst. el. adj. med genitivändelse -s, som använts som adj. el. adv.,
såsom ense av ens, varefter nybildningar ss. gramse : ä. sv. gram, varse :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
