Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. I. Avledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sedermera fast mindre ofta deverbativt, t. ex. dopping (dock
snarast ellips till sv. dial. doppnäbb), inföding, självspilling, snöping,
strandrulling el. välling (till välla i betyd. ’koka’; möjl. lån, varom se art.
välling), varjämte O. Högberg försökt med t. ex. hemföding (dock redan
i ä. nsv. t. ex. Grubb 1678 s. 304), halvväxing (halvvuxen pojke), uppväxing;
det av honom också nyttjade inflytting uppträder även annorstädes och
förtjänar komma i allmännare bruk.
Slutligen även nybildningar av annat slag, t. ex. fördetting el.
fästing (ellips till fästfluga), småtting (sannol. till neutr. smått o. ej, såsom
annars antagits, av små + ting).
Nsv. -ing ersätter stundom äldre -ung, t. ex. (utom de ovan
anförda sjönamnen) fjärding, geting. En del utgå från el. ha vid sidan
äldre former på -inge (se nedan).
Suffixet -ling har dels utlösts ur bildningar såsom fsv. kærl-ing,
kärring, till karl, sv. änkl-ing till fsv. ænkil ds, mässl-ing till ä. nsv. masla,
blemma, nsv. usl-ing till usel (alltså likartat med -ning o. -sel, -sla nedan
el. -ster under -der) osv., varefter t. ex. ättling el. förstling, sjukling, tvilling
(av tvin-linger, till isl. tvinnr, dubbel), vekling, vitling el. främling,
yngling (båda efter lty. el. ty. mönster); o. dels uppkommit genom
sammansmältning av diminutivsuffixet -l (jfr t. ex. isl. kistill, liten kista, o.
under -el, -l, -la) + -ing, varefter nybildningar danats, t. ex. benling,
gässling, killing (till kid; jfr t. ex. lat. capellus : caper, hædulus : hædus), kyckling
(: germ. *keuka-), sv. dial. källing (: katt), älling (: and) osv.
Brottsling, ensling o. ä. nsv. världsling ha bildats till brottslig, enslig
o. värdslig; skyddsling väl däremot efter ty. schützling, liksom t. ex.
uppkomling o. älskling efter ty. emporkömmling o. liebling.
Liksom -ing icke sällan i familjen. ss. Edling, Swartling (: Svartebo),
Östling el. vattendragsnamn t. ex. Dimlingen, Femlingen, Ygglingen; i vissa
andra dock med -ling från grundorden.
Dessutom ofta i lånord ss. grönling, smärling, stickling (i båda
betyd.) osv.
Både -ing o. -ling äro använda o. användbara till nybildningar, i
sht för att beteckna härstamning o. d. o. diminutiver. Ett stort antal ha
försvunnit ur språket, t. ex. ä. nsv. käfling, liten käpp, påk, svälting, som
svälter, syting, krympling.
2. -ing i (urspr.), fem.; i regel i verbalabstr. t. ex. hägring, segling
till motsv. verb; sällan till nomina t. ex. drottning (till fsv. drōtten),
kär(r)ing till kar(l), äring till år; jfr även önamn ss. Gislingen (jfr fsv.
Gislö), Hisingen (fsv. Hising), fsv. *Lidhing (nu Lidingön) m. fl. Stundom
i st. f. äldre -ind ss. fägring, sanning. Jfr -ning.
1. -inge i arvinge, fsv. arvinge, analogiskt för äldre ærvinge
(dessutom arvunge, arvinger), motsv. isl. erfingi, av urnord. *arƀingjan-. Även
t. ex; fsv. höfþinge (~ höfdhinger), jfr de i officiell stil länge kvarlevande
härads- o. landshövdinge (o. de stundom ännu brukliga sammans.
landshövdingeresidens, -ämbete osv.).
2. -inge i ortn., se under art. -inge.
-inna: t. ex. grevinna, av mlty. -inne (ty. -in), av urgerm. -inī, -injō
~ unjō (fsv. apinia, -ynia, se under apa), motsvar. ie. -nī (av ett stamslutande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
