Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. I. Avledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kunnig (fsv. kunnogher) hör däremot ej närmast till vb. kunna utan till
isl. adj. kunnr osv. (se art. kungöra).
En substantivering av ett gammalt adj. på -ig, urnord. *swestr-iʒ-,
uppträder i syskon, egentl.: de systriga, till syster; ävensom i ärg, som
utgår från synkoperade former av ett fsv. adj. *ērugher till fsv. ēr,
koppar, brons.
I fattig föreligger ett fsv. *fā-töker, till taka (taga); o. i sbst. hertig
är senare leden egentl. -tig, till ett ord för ’anförare’.
-ik: i t. ex. butik, epik, fabrik, gotik, gymnastik, historik, klassik,
kolik, ornamentik, portik, (trafik, dock etymol. dunkelt) av fra. -ique, lat.
-icus (-ica); etymologiskt nära samhörigt med -ig (se närmare ovan).
— Samma -ik ingår i kanik, av fsv. kanuniker, av mlat. canonicus. —
Obesläktat är däremot -ik i det egentl. turkiska kalabalik; ävensom -ik i
magnifik, specifik av lat. magnificus, mlat. specificus, där -fic- i svagtonig
ställning uppstått av fac- i facere, göra.
-ika: i Annika, fänika, läddika, nejlika, röllika, tännlika, Vivika, m. fl.
samt, med annan betoning, Marika av det lty. diminutivsuffixet -eke, som
även ingår i familjen. Engelke, Gödecke, Jahnke, Lembke osv.; jfr manick
(lty. manneke[n] = ty. männchen, etymol. = mannekäng nedan) o. -ken i
fanken, Fiken, fröken, Majken = ty. -chen, jfr familjen. Lemchen, av
diminutivsuffixet -k (jfr -ka) + germ. -īn (i t. ex. ty. füllen, föl, sv. svin osv.,
jfr -in), varav även änd. -käng i sv. mannekäng (från fra. mannequin, av
mholl. mannekîn, liten man). - I rättika (mlty. redik) hör däremot -ik
till avledningen i lat. rādix, genit. -īcis; i ättika (mlty. etik) föreligger en
omkastning av t o. k (lat. acētum). Persika betyder ’den persiska’ (till
lat. persicus; se -ig).
1. -il (obetonat): i rännil, för äldre rännel, avledn. av ränna som
t. ex. svängel av svänga; alltså till de under -el mom. 1 anförda orden. —
Fjäril utgår däremot från ett fsv. *fiæþrild, jfr isl. fiđrildi, med metates
av det egentl. suffixala r-et, jfr t. ex. fhty. fîfaltra, alltså egentl. bildat
med germ. suff. -đr (ie. -tr); se -der. Käril, motsv. isl. kerald, av germ.
*kazađla-, med ie. suff. -tl- till kar. Äril, förr även -el, är en ombildning
av fsv. ærin.
2. -il (betonat): vanl. över fra., av el. motsv. lat. -ĭlis o. -īlis, t. ex.
febril, habil, mobil, stabil (lat. stabilis, varav fra. stable, varav sv. stabel),
steril osv.
-ilj: i t. ex. flottilj, kadrilj, mantilj, vanilj, genom förmedling av fra.
från span. på -illa, diminutivändelse (besl. med det i germ. språk
vanliga diminutivsuff. -l, jfr under -l o. -ling). Till sitt ursprung att jämföra,
men ej identifiera med -ilj i snilj av fra. chenille, av lat. canicula, av
diminutivsuff. -k + ul-. Jfr -alj.
-in: i regel betonat (se dock slutet); särsk. i ett större antal
moderna delvis inhemska o. delvis lånade latiniserande nybildningar, i sht
namn på kemiska ämnen, läkemedel o. d., såsom anilin (fra. aniline),
aseptin (P. Hedenius 1868, av det privativa grek. a- o. stammen i septisk,
se d. o.), gelatin, kokain (: växtn. koka), lanolin (se ull), luteolin (se vau),
paraffin (av lat. parum, föga, o. lat. affīnis, besläktad, dvs. föga angripet
av kemikalier), salubrin, stryknin, vaselin, ytterbin; av lat. adj.-avledn. -īnus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
