Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. I. Avledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-esch: i lånord, av skiftande urspr., i t. ex. kalesch slaviskt, i kartesch
italienskt.
-esk: i arabesk, egentl.: arabisk, humoresk, soldatesk, o. adj.
romanesk, fra. -esque, från ital. -esco, fem. -esca, av lat. -iscus, -isca; se
f. ö. -sk o. -ysk.
-ess: i t. ex. delikatess, finess, grossess, nobless, av fra. -esse, till adj.,
av lat. -itia (t. ex. lætitia, till lætus, glad).
-ess, -essa: i beteckningar för kvinnor (o. i fra. även honor bland
djuren t. ex. tigresse), såsom mätress, negress (jämte negrinna), baronessa,
prinsessa, av fra. -esse = ital. -issa, mlat. -issa (jfr t. ex. abbedissa,
diakonissa, poetissa, profetissa [redan i fsv., från lat.] el. de nybildade
skämtsamma emancipissa, t. ex. Strindberg, telefonissa), av lat. -issa, från grek.
(basilissa, kejsarinna).
-est: i hyllest o. ynnest, abstr.-bildningar av samma slag som tjänst
osv.; se -st. - I tingest (= da.) från mlty. dinges (genit. sg. av dinc, ting),
med oorganiskt t. - I fyllest (till f.) är -est ej suffixalt: till mlty. vulleisten,
uträtta till fullo (jfr ty. leisten).
Om därest, eljest, varest se under -t.
-et, -ett (betonat), av fra. -et, -ette el. ital. -etto, -etta (lat. -ittu-a el.
ētum), ofta diminutiver, stundom med germ. grundord, t. ex. paket
(jfr packe), piket, raket, staket (jfr stake), samtliga förr även -tt; signet (mlat.
signētum); amulett (mlat. -ētum), anisett (: anis), bajonett, balett, bankett (jfr
bank, bänk), barett, blankett (jfr blank), bukett (jfr buske), cigarrett, florett,
grisett, jackett, kabinett, kabriolett (varifrån -lett i ä. sv. landaulett t. ex.
S. Knorring: landau, landå), kassett (ytterst ital. cassetta, dimin. till cassa =
sv. kassa), klarinett, klosett, kornett, korsett, kotlett (till fra. côte, revben),
kuplett, kvartett, lorgnett, manschett, menuett, novellett, operett, parkett, pincett,
piruett, planschett, pudrett, rosett, rulett, schalett, sonett, spinett, stafett (jfr
stav), stilett, stövlett, sufflett, tablett, taburett, toalett, vedett, ägrett m. fl.,
Annett(e), Lisett(e) o. d.; el. adj. violett (till viol) samt brunett (det i sv. enda
av adj. avledda lånordet av detta slag, som annars icke är ovanligt i fra.).
I asjett är -ett urspr. ej suffixalt (till ital. assettare, placera); ej heller
i lavett, jfr fra. l’affût (: fût, stock, skaft); sterlett (ty. sterlet) utgår från
ry. stérljadĭ.
Icke sällan från grek. -ētēs (egentl. till abstr. på -ētā; jfr -etā =
germ. -iþŏ), t. ex. anakoret (grek. anakhōrētḗs till anakhōrei͂n, draga sig
tillbaka), asket (grek. askētḗs till askei͂n, öva), atlet (grek. athletḗs till
athlei͂n, kämpa), estet (grek. aisthētḗs, som varsebliver), homilet (grek.
homilētḗs, egentl.: sällskapsman, till homilei͂n, vara tillsamman med),
kateket (grek. katēkhētḗs, till katekhei͂n, förkunna), profet (grek. prophḗtēs,
egentl.: förkunnare).
Däremot är karet en slavisk avledning av lat.-gall. carrus, kärra,
o. minaret en europeiserad form av ett arabiskt ord.
-eus, -æus (-éus), i familjen., t. ex. Fåhræus, Nyblæus, Zethreus, ofta
till ortnamn (se resp. art.), ytterst av grek. -aios. Äldre dylika ha ofta
moderniserats till -é, -ée o. d. t. ex. Miltopée, Modé(e), Thomé(e).
-fik i magnifik (varefter det skämtsamma kostifik, kostlig), specifik
osv., se under det dock ej besläktade -ik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
