Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. I. Avledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1. av tillhörighetssuffixet germ. -īna = lat. -īnus (se -in), t. ex. yllen
av ull (vartill neutr. yllet, sv. ylle, varom under -e 3); jfr gyllene under
-ene. Ur betyd. ’tillhörande’ utvecklade sig den av ’benägen för, lagd åt’
(till betyd. motsvar. adj. på -sam, t. ex. retsam), urspr. desubstantiva t. ex.
(sv. dial.) förveten till fsv. vit, sedan (på grund av vid sidan av sbst.
stående avledda verb) även till verb, såsom fiken, sniken, sticken, tyken.
Hit höra även snopen till sv. dial. snop, adj., el. snopa, vb, o. trägen,
som kan tänkas avlett antingen av ett sbst. el. adj.; se d. o. Lysten är
däremot en yngre utvidgning av fsv. adj. lyste.
2. egentl. gamla particip el. analogt bildade ord t. ex. duven, egen,
luden, rutten, vissen.
3. om lumpen se d. o.
4. i adv. behörigen, saligen o. de på -ligen från mlty. (väl egentl.
dat. plur. till adj.; alltså = -om i stundom, ömsom osv.). Inhemskt är
däremot -a i svårliga o. d. Se f. ö. art. -lig.
Anm. I t. ex. trogen (: tro) är g ej suffixalt utan beror på
ljudlagsenlig utveckling av fsv. trōin; se f. ö. ordb. t. ex. art. mogen,
redobogen.
3. -en: (betonat), ofta i vanl. från ortnamn härrörande familjenamn
t. ex. Björkén, Noreen, Petrén, Undén, stundom med latiniserat första
led, t. ex. Pontén, av lat. -enius (kvar i Arosenius till Aros, Uppsala o.
Västerås, m. fl.). — I hellen, ty. hellene, efter grek. (H)éllēn till (H)éllas;
i kapten från fra. capitain, av mlat. capitaneus osv. Acetylen är en
nybildning till acetyl med lat. ändelse, fotogen (fra. photogène) har bildats
av grek. phōto-, ljus, o. génein, alstra, vadan -en där urspr. ej är suffixalt.
-ende, se -ande. — För sig står i nsv. hyende, av fsv. höghinde,
en avledn. (med ie. tillhörighetsufixet -u̯ent + germ. -ia) av ett adj. =
isl. hǿgr, bekväm.
-ene: i gyllene, från lty., innehållande urgerm. -īn-, som uttrycker
’bestående av’ o. d., t. ex. *gulþīna-, av guld = lat. -īnus, t. ex. lat.
pellīnus, av läder (pellis; = got. filleins); se under -en 1, -erne o. -in; o. etymol.
identiskt med -īn i svin.
-enn: i t. ex. sbst. atenienn, egentl.: atensk, persienn, egentl.:
persisk, av fra. -ienne, fem. till -ien, av lat. -iānus (av -i + -ān-, se -an 2);
i t. ex. adj. solenn, ytterst av lat. sol(l)ennis, sol(l)emnis.
-ens (uttalat -äns o. -angs) o. -ans (uttalat -angs o. stundom -ans):
av ty. -enz (el. motsvar. i lty., holl.) el. fra. -ence, -ance, av el. motsvar.
lat. -entia, -antia (egentl. part. pres. på -nt + avledn. -ia till adj. på -us
t. ex. angustia till angustus); i t. ex. allians, intelligens, konkurrens,
korrespondens, leverans, magnificens. Historiskt samma avledn. ingår i chans,
av fra. chance, av vlat. *cadentia (= kadens), o. stans (strof) av mlat.
stantia (till part. pres. stans, genit. stantis).
-ensare, se -es.
-ent: i sbst. t. ex. regent, tangent (till verb på -era) o. adj. t. ex.
intelligent, ofta genom tysk förmedling, av lat. part. pres. på -ens, genit.
-entis (urbesl. med sv. -ande, -ende; se -ande 2). Jfr -ment o. -ang, -ant.
1. -er (obetonat): 1. i fjäsker, hafser, lafser, mjäker, slarver, sudder,
toker o. d., egentl. en fsv. ändelse för nom. sg. mask. hos sbst. o. adj.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
