Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. I. Avledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
händelser ytterst suffixalt d; eld av germ. *ail(i)đa- (: ags. ǽlan, bränna);
guld har sitt d från mlty. o. ty. = det inhemska gull av germ. *gulþa-, ett
färgadj. (jfr gul) med suffixalt ieur. -t; lid (ie. rot kli, slutta). Ängd är
däremot en yngre översättning av ett mlty. ord, motsv. ty. gegend. I
mäld har ett avledande -r förlorats (se under -der). I vissa ord kommer
d från grundverbet, t. ex. våld: germ. *walđan = sv. vålla.
Anm. Ett suffixalt d = ie. -t döljer sig även i t. ex. hull, fsv. huld,
av germ. *hulđa- till ie. kel, slå (jfr ags. hold, död kropp), o. i mull, fsv.
muld, av germ. *muldō = ie. *ml̥-tā till roten mel, krossa, mala. — Efter
tonlös konsonant uppträder samma suffix som t; se -t.
I värld är -(l)d ett minne av sammansättningsleden ald = isl. o̜ld,
tid, ålder.
II. i adj.: blåögd o. d., historiskt sett av urgerm. -iđa-, uttryckande
’försedd med’, ursprungl. med samma bildningssätt som bredbent, finhyllt
osv., varom under -t slutet.
Anm. I t. ex. mild o. vild (det senare med -d från ty. = inhemskt
vill) har dentalen ytterst varit avledn. el. rotdeterminativ.
-da: från oblika kasus av sbst. på -de, t. ex. gröda: fsv. grödhe (med
flertydigt i-omljud): gro (jfr ä. nsv. grodhe, isl. gróđi), klåda: f sv. klāþe
(ags. = clæweđa osv., av germ. *klaw(w)iþan-): klå, klia (bildat som de
ungef. likbetyd. fhty. bronado, juhhido, scebido, skabb), våda: fsv. vāþe.
-dd: i grodd, snodd, sådd med yngre -dd till grōd-, snōd-, såd-. Jfr
även det mera enstaka sydd, sömnad (= Vätöm. Uppl.). Om bredd, snedd,
vidd se -d I. 1. — I ett stort antal inhemska el. lånade ord, t. ex. kladd,
knodd, modd, av hypokoristisk el. pejorativ karaktär.
-de: i t. ex. ande av urgerm. *an-đan- till an-, andas; andra ex.
se -da.
-der: oftast av germ. -þr-, -đr-, av ie. -tr-, använt som instrumental- (el.
lokal)suffix (jfr -r mom. 1) ss. i lat. arā-tr-um, plog, grek. níptron,
tvättvatten, osv., t. ex. foder (kreaturs-): ie. pā-, föda, äta, foder
(undertyg) : ie. pā, skydda, lödder: ie. lau̯-, tvätta (jfr det likartade grek. níptron
ovan), roder, tjuder: ie. deu̯-, draga; jfr, med yngre -ll- av -ld-: giller
till gilja i betyd. ’locka’. Med annan funktion i t. ex. ålder: al, föda,
nära, jfr lat. spectrum, syn, till specere, se. — Efter s uppträder i stället
-tr, t. ex. bläster till blåsa, ljuster (möjl. dock blott r-suffix); el., med
annan utveckling, foster (ie. *pāt-tro- > germ. *fōs(s)ra > *fōstra-): föda osv.
— Ur ord med organiskt s utvecklar sig ett suffix str i t. ex. alster,
blomster, bolster, fjälster, halster, lånordet klister = -str- i lat. claustrum
(= kloster), lustrum, monstrum. — Samma suffix, germ. -đr-, ingår,
historiskt sett, även i bläddra (se -ra mom. 1), fjäril (jfr fhty. fifaltra), se
-il o. art. fjäril; o. vidare i mäld, med förlorat -r, jfr sv. dial. mälder,
av urnord. *melđra- till mel, mala. — F. ö. etymologiskt identiskt med
-ter i lånorden orkester, teater.
1. -e: i urspr. mask. t. ex. hane, oxe, av ord med urgerm. stam
på -an (-en), motsvar. t. ex. got. hana, lat. homo (genit. -inis), grek. poimḗn
(genit. -énos), daímōn (genit. -onos), sanskr. ukṣán, oxe; vanligt bl. a. i
kroppsdelsbeteckningar, t. ex. knoge, käke, love, mage, mjälte,
mule, nacke, njure, näve, skalle, strupe, tumme, sv. dial. hale, svans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
