Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. I. Avledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jfr även skänkas (se ordb.); av lty. -asche, -asie (vanligt även i
mellantyska dial.), av fra. -age, av lat. âticum, till adj. på
-âticus. Hit höra även t. ex. emballage, till fra. emballer, till
balle, packe (se bal 1), staffage osv. Denna avledning är
olämplig till nybildningar, åtm. med inhemska ordstammar; jfr t. ex. det misslyckade
bygg(e)rasch t. ex. Sturzen-Becker.
1. -al (svagtonigt): i odal, växelform till -el (-il) i det
likbetydande fsax. ôthil n. o. i det besl. (lånordet) ädel (se
-el); i adj. gammal (fsv. -al; dunkelt).
2. -al (betonat): särsk. i adj. o. substantiveringar av sådana,
t. ex. backanal, central, filial, final, kapital,
kardinal, kolossal, kommunal, neutral, normal,
oval, spiral, total, vestal, av fra. -al(e),
lat. -âlis (n. âle), urspr. blott till sbst., varav även den mera
folkliga utvecklingen i fra. -el, -elle, varav sv. -ell i
formell osv. el. sbst. naturell osv. = -el i sbst.
ceremoniel, materiel, se -el o. -ell.
Från neutr. -âle (jfr mlat. fotrale) kommer den från ty. (lty.) lånade
efterbildningen fodral till det germanska foder (= foder 3).
F. ö. av skiftande ursprung, t. ex. cymbal (ytterst grek. kýmbalon),
kabal (hebr. kabbâlâ), schakal (ett orientaliskt ord), skandal (ytterst grek. skándalon, förargelseklippa, l-bildning till
roten i lat. scandere, stiga, osv.).
-alj: från romanska spr., mer av skiftande ursprung (delvis ej suffixalt), t. ex.
attiralj från fra. attirail (-ail = lat. -aculu-, jfr t. ex.
snilj, ytterst av lat. canicula, se -ilj), batalj från fra.
bataille (senlat. battuâlia : battuere, slå; jfr under -al
2), detalj (från fra., till vb. détailler, till tailler, skära),
medalj från fra. medaille, från ital. -aglia (avledn. av lat.
metallum), seralj från fra. sérail (pers.-turk. ord),
stramalj från lty. stramei = holl. stramijn (med oorganiskt
-r-) ytterst av lat. stâmineus, trådig. - Med bevarat -e i
kanalje från fra. canaille (ital. canaglia) till lat. canis,
hund; motsv. uttalet batalje, butelje, seralje hos Bellman.
-alje i kanalje, se -alj slutet.
-all: i korall, mlat. -allus, -um; i metall, lat.
-allum, grek. -allon till metallân, efterforska, alltså urspr. ej
suffixalt.
1. -an (svagtonigt el. obetonat):
i sbst.: 1. av gammalt datum i neutr. lakan (trol.
gammalt lån); däremot i t. ex. neutra hemman, nystan, fsv. lêkan,
leksak, sv. dial. såtan, hösåte, utvidgningar av fsv. hêma, nysta
n. osv. - 2. i urspr. femin., t. ex. dyrkan, gisslan (:
fsv. vb. gîsla), talan, ä. nsv. älskan (kvar i nitälskan)
osv., historiskt sett till verb av konjugationen kalla, motsv. got.
salbôns, av urgerm. -ôni (om motsvar. på -îni, -êni se
under -n); sedan analogiskt även till starka o. andra svaga verb, t. ex.
ansökan, inbjudan; i diktan och traktan ombildning av lty. ord på
-en. Hit hör, historiskt sett, även borgen, av fsv. borghan
(-a- > -e- genom accentförsvagning). - 3. i en del utländska ord, t. ex.
personn. Fabian o. d. (lat. -iânus; se -an 2), saffran
(arab. za’farân), skarlakan (mlty. scharlaken, ombildat efter
lakan av mlat. scarlatum); i timjan med oursprungligt n
(grek. thymíama).
i adverb: 1. i t. ex. fjärran, framman- (i sammans.),
innan, nedan, ovan; väderstrecksbeteckningarna nordan,
västan osv.: motsv. got. -ana; urspr. med ablativ betyd.: fjärran,
långt ifrån, osv., vilken dock numera i vissa fall fördunklats, så att ett från
tillagts. Hit hör också enl. Tamm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
