- Project Runeberg -  Svensk-estnisk ordbok : Rootsi-eesti sõnaraamat /
367

(1976) [MARC] Author: Per Wieselgren, Paul Ariste, Gustav Suits With: Herbert Lagman - Tema: Dictionaries, Estonia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pp - pollution ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

pollution/portör

pollution [—å—] —en,—er pollutsioon, tahtmatu

seemnepurse,
polsk [—å—] adj. poola. —|å 1. —an poola keel.

2. —an,—or poolatar. 3. —an,—or polka,
poly|glott [—å—] ~en,~er keel. polüglott,
paljusid keeli kõnelev isik. —graf [—åf] ~en,~er 1.
palju kirjutav isik. 2. kirjutiste ja väitekirjade
kogu. 3. ’valetamisdetektor’.
pomad|a [—åda] —an,—or pumat, habeme—,
juuksevõie. —burk pumatipurk. —era1 tr.,
refl. pumatiga võidma.
pomerans [—åns] —en,—er bot. pomerants,
pom|mersk [—å—] adj. pommeri. —rar|e

—(e)n,= pommerlane.
pomp [—å—] —en v. pomp|a —an toredus,
hiilgus, suurejoonelisus, bröllopet firades med p.
och ståt pulmad peeti suure hiilgusega, —ös
[—os] adj. pompoosne, hiilgav, töre;
ülespuhutud.

pompadourklack [—å—õr—] kõrge, terav konts

naistekingal.
pompong [—å—år|] —en,—er tutt.
pond|erabel [—åb—] adj. kaalutav. —us ~en

’kaal’, väärikus, autoriteet.
ponera1 tr. arvama, eeldama,
pool —en,—er 1. monopolistlik liit omavahelise
konkurentsi ärahoidmiseks. 2. võistluste
grupp, mille peale kihla veetakse, —tips teat.
kihlvedu.

xpop [påp] —en,—er papp, popp (õigeusu
preester).

2pop [påpp] v. popp —en populaarne
šlaagri-muusika. —sångare šlaagrilaulja.
—sångerska šlaagrilauljanna.
poplin [—å—] —en v. —et,—er popeliin (riidesort),
popp|el [—å—] —eln,—lar bot. pappel,
popularitet [—ét] —en populaarsus. —sjakt

populaarsuse taotlemine,
population —en,—er erik. populatsioon,
rahvas-tus; samasse liiki kuuluvate isendite kogum,
populär [—ar] adj. 1. populaarne, laialt tuntud,
lugupeetud. 2. populaarne, rahvalik, lihtne,
kergesti arusaadav, —vetenskaplig adj.
populaarteaduslik,
por — en,—er poor, urve; higiauk. —mask
hangunud higirasvaga täidetud poor, vistrik, vinn.
—ig adj. poorne. —ös [os] adj. poorne, urbne;
kore.

pori [—å—] —et vulin, sulin; nirin. —a1 intr.
vulisema, sulisema; nirisema, bäcken p-r i dalen
ojake vuliseb orus.
porositet [—ét] —en poorsus, urbsus.
pors [—å—] —en bot. porss, —öl van. porsaõlu.
porslin [—å—in] —et,—er 1. portselan. 2. koll.

portselanesemed
porslins I blomma bot. portselanlill. —degel
port-selantiigel. —docka portselannukk. —fabrik

portselanitehas. —fyllning med.
portselantäi-dis (hammast plombeerides). —industri
port-selanitööstus. —lera kaoliin, portselanisau.
—massa tehn. portselanimass. —målning
portselanimaalimine. —servis
portselanser-viis. —skål portselankauss. —varor pl.
portse-lankaubad. —ugn tehn. portselaniahi.
port —en,—ar värav, sissekäik, sissesõidu värav;
(tugev) uks, himmelens (dödens) p-ar taeva
(surma) väravad, köra på p-en fig. töölt
vallandama. —ai —en,—er portaal, peasissekäik.
—algestalt fig. silmapaistev isik. —förbjuda4
tr. mitte sisse laskma, —förbud
sisselaskmis-keeld. —fore fig. algus, trögt p. raske algus,
—gång väravaalune;/?g. algus, —halva
ukse-tiib, —pool. —ik [—ik] —en,—er sammaskäik;
sammaskoda, portikus. —iär v. —jär [—är]
—en,—er portjäär, ukse-eesriie. —klapp
kopu-ti. —klocka värava—, uksekell, —nyckel
majavõti. —stolpe väravapost. —torn
väravatorn. —vakt uksehoidja, portjee; majahoidja,
—valv väravavõlv.
portabel [—å—å—] adj. kantav, portatiivne,
portativ [—å—] adv. portatiivne, kergesti kantav,
portopé —n,—er mõõga kanderihm, portupee.
porter [—å—] —n porter (õlu),
portfölj [—o—] —en,—er 1. portfell, mapp. 2.
erik. väärtpaberite tagavara. 3. pol.
(statsrådsämbete), minister utan p. portfellita
minister.

portier [—jé] v. portjé —(e)n,—er portjee,
portion [—å—ön] portsjon, därtill behövs en god
p. tålamod selleks kulub hea hulk kannatust.
—era1 tr., p. ut portsjoni viisi jaotama. —svis
adj. portsjoniviisi.
portmonnä v. portmonné [—å—å—a] —n,—er
portmonee, rahakott, det är ebb i min p. mul
on taskutiisikus,
porto [—å—o] —t,—n porto, (posti) saatekulu,
enkelt p. lihtkiri, dubbelt p. kahekordne
saatekulu, höjt p. kõrgendatud saatekulu,
—besparande adj. part. saatekulu säästev, —fri
adj. portovaba, saatekuluta,
porträtt [—a—] —et,= portree, näopilt; kirjeldus,
—byst kunst, portreebüst, rinnakuju, —era1
tr. (kedagi) portreteerima, (kellegi) portreed
tegema; fig. kirjeldama, —lik adj. tõepärane,
väga sarnane, —målare portreemalija.
—målning portreemaal, —teckning
portreejoonis-tus. —ör [—or] —en,—er portretist,
portreemaalija.

portugis [—å—is] —en,—er portugallane, —isk
adj. portugali. —isk|a 1. —an portugali keel.
2. —an,—or portugallanna.
portvin [—å—] portvein.

portör [—å—or] —(e)n,—er plekkanum taimede
kogumiseks.

367

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svet1976/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free