Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Karl IX, tsar Vasilij och röfvaren i Tusjino. Förhandlingar om undsättning från Sverge. Fördraget i Viborg 1609. (1606—1609) - Karl IX:s förbundsvillkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
Skopins och det novgorodska herrskapets budbärare erfor i
Narva, att Mansfeld lämnat Lifland, och blef därför af Scheding
förpassad öfver till Sverge.1 Konungen behöfde emellertid
knappast dessa påstötningar från det betryckta Ryssland. Sedan
okt. 1608 hade han kraftigt pådrifvit rustningarna i Finland;
landsändans ryttare och knektar befalldes att skyndsamt draga
till Viborg.2 En särskild kommissarie skickades till Lifland att
försäkra sig om det där förlagda krigsfolkets villighet att tåga
in i Ryssland. Han skulle framhålla den höga solden och
till-låtelsen att fritt plundra i de upproriska landsändarna. Om
polackerna ännu vore i fält och hotade fästningarna, skulle
hären emellertid behållas i Lifland.8 Till den ryska expeditionen
ämnade konungen också använda de tyska soldater och franska
ryttare, som voro förlagda i Sverge. Med de senares öfverste,
Jakob de la Gardie synes han i nov. 1608 hållit öfverläggningar
om det beramade fälttåget.4 Det återstod emellertid att träffa
afgörande aftal om hjälpsändningen med de ryska fullmäktige.
Konungen utsåg Jöran Boije, Arvid Tönnesson, Tönne
Jöransson och Otto v. Mörner till ombud vid dessa
underhandlingar och befallde dem att samtidigt påskynda rustningarna.
De skulle som vederlag för undsättningen begära Kexholm eller
Nöteborg och dessutom fordra gisslan, att krigsfolket verkligen
skulle släppas tillbaka ur Ryssland, när dess tjänst vore
afslutad. De skulle höra sig för, om ryssarna ville utlämna de
af-fälliga i Ivangorod, Jama, Koporje, Gdov och Pskov att tuktas
och plundras af den svenska hären. För att från början skaffa
en pant för Sverges intressen skulle de söka öfverrumpla
Ivangorod; detta skulle hetas ske till tsar Vasilijs bästa, men i själfva
verket skulle staden icke utan vedergällning öfverlämnas åt
denne. Om tsarens sak ännu gåfve godt hopp, skulle de nöja
sig med 200,000 daler i lösen. De skulle visserligen yrka på
afträdandet af Nöteborg, Kexholm och Kolahus, men endast om
ryssarna genom tsarens fall vore i svårt trångmål, skulle detta
framställas som oeftergifligt villkor. Till sist skulle de i hvarje
1 Karl IX till Skopin 12 jan. 1609. RR. Budbäraren kallas Petter
Philip-powitz; hans uppehåll i Stockholm slutade med att han »drack ihjäl sig i
brännvin».
2 Karl IX till Jöran Boije 22 okt., till Axel Kurck m. fl. 3,8 nov. 1608. RR.
8 Instruktion för Klas Klasson 22 dec. 1608, ib.
4 Konungen kallade honom till Stockholm vid denna tid. Tänkesedel
för Erik Jöransson m. fl. 9 nov. 1608, ib.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
