Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Inledning. Freden i Teusina. Gränsregleringen och Kexholms öfverlämnande (1595—1597)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6
i fred. Det svenska Lifland synes emellertid därvid ha
betraktats såsom en af konung Johan till Polen afträdd besittning,
hvarför också den svenska besättningen i Narva skulle aflägsnas.
Konung Johan afvisade dock med stor energi denna misstänkta
polska väntjänst och häfdade sin rätt att själf och utan
förmynderskap företräda Sverges intressen. Ehuru Sigismund förnekade
hvarje delaktighet i sina sändebuds tilltag, kunde han knappast
mildra sin faders misstro mot polska intriger.1 Andra
omständigheter tycktes ytterligare vittna mot polackernas goda tro:
den beskickning, som konung Johan afsändt till tatarkanen,
stannade alltjämt i Polen, och konungen misstänkte, att de polska
magnaterna till tack för ryskt guld hindrade dess resa.2 Han
gjorde anspråk på lojalt diplomatiskt understöd af Sigismund,
medan han själf förnyade sina krigiska ansträngningar. Han
ville angripa fienden både i Ingermanland och vid Ishafvet, men
hans stora ansatser stäcktes af allsköns vidrigheter. Mauritz
Grip hade på vintern tågat mot Novgorod och kommit det ett
par dagsmarscher nära, men kölden och härens missnöje
förmådde honom att vända om.8 Klas Fleming gjorde på
sommaren ett nytt infall, hindrades af moras 4 mil från Novgorod,
häijade och brände, men kunde i brist på artilleri icke ens
angripa Gdov.4 Den nya expeditionen mot Köla misslyckades;
det förspordes, att upphetsning rådde i Österbotten mot dessa
krigståg, som förstörde den fredliga handeln med Ryssland.5
Men samtidigt hade underrättelserna från Moskva blifvit högst
hugnesamma, förtäljande om svåra yttre och inre hemsökelser.
Tatarerna hade gjort ett våldsamt infall och aibränt
hufvudstaden; tsarens broder Dmitrij hade mördats; Feodor själf sades
1 Konung Johan till hertig Karl 5 mars 1591, till Maur. Grip samma
dag, till Sigismund 19 juli. RR. — Jfr Brun Wedbergs bref till onämnd,
Narva 3 aug. 1591 (orig. MuscovFörhandla Johan III:s och Sigismunds
tid) och Maurits Grips bref till konung Johan, lägret vid Sacherna 31
jan. 1591 (orig. Bref t. Johan III). — Någon upplysning om Sverges och
Rysslands inbördes förhållanden vid denna tid är att hämta hos Ahlén, Bidrag
till det ryska krigets historia under konung Johan III. s regeringy II.
•Konung Johan till Sigismund 15 mars, 5 juni, 17 sept. 1591 —Sigismund
till konung Johan, Wislica 5 nov. 1591. Orig. PolonKongl, originalbref,
8 Konung Tohan till Maur. Grip 13 mars, till Sigismund 15 mars 1591. RR.
4 Klas Fleming till hertig Karl, lägret vid Pribuss 14 okt. 1591. Orig.
Bref t. hert. Karl.
6 Konung Johan till Per Bagge 13 aug., 14 okt. 1591. RR. — Jfr HSH
XXXVIII, 103 f.
M
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
