Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI.1. Jordbruket. Delvis efter meddelanden af P. Lundell, landtbrukare, Ebbetorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPANNMÅLSODLINGEN.
481
Öfver hufvud är emellertid Malmöhus län den bygd, som lämnar den
rikligaste afkastningen, såsom ju också naturligt är. Jämföres
detta län med genomsnittssiffrorna för några europeiska länder,
hvilkas jordbruk i allmänhet plägar anses mycket högt uppdrifvet,
blir resultatet följande, i medeltal för åren 1886 95 och i deciton
pr hektar:
Hvete. Råg. Korn. Hafre.
Malmöhus län___......____....... 17’73 17’80 18’16
16’25
Danmark.............................. 2õ’22 16-03 16’81
13’53
Storbritannien o. Irland......... 2O09 lõ’SO 18’96
16’52
Belgien.............,................... 18’51 16’86
21/GO 18’60
Tyska riket ......................... 15’63 12’61 15’95
14’48
Frankrike........................... 11-92 10*65 11’67
1O58
Resultatet torde icke kunna anses annat än ganska fördelaktigt för
den svenska provinsen, belägen mellan 55:e och 56:e breddgraden.
Näst efter Malmöhus län samt Kopparbergs och Gäfleborgs (se här
ofvan) äro Kristianstads, Hallands samt Göteborgs och Bohus län
äfvensom Mälarbygden och Östergötland de trakter af vårt land, som
gifva den rikaste afkastningen, pr hektar räknadt. Mindre rik är
denna afkastning däremot i flera af de bygder, där hafreodlingen
är starkt öfvervägande. Möjligen visar detta förhållande, att
hafreodlingen här drifvits till öfvermått och således utsugit
jorden. Ett analogt förhållande är, att rågen flerstädes gifver
svaga skördar i de landsändar, där rågodlingen är allmännast utbredd.
Vikten pr hektoliter af den svenska spannmålen synes i allmänhet
vara ganska hög. Den officiella skördestatistiken gifver såsom
resultat under senare tider, i kilogram:
Åren. Hösthvete. Höstråg. Korn.
Hafre. Blandsäd. Ärter.
1871/80 (approx.)____ 78-1 71’8 G3’5
46’9 55’0 79’2
1881/90 .................. 78-1 72-4 63*3
47’4 54’6 78-8
1891/00 ...........____ 78-1 72-7 63’5
48’1 % 56-1 79’3
Särskildt hvad hafren beträffar, äro dessa tal högre än de flesta,
som pläga anföras från andra länder. Detsamma gäller äfven i viss
mån kornet, om man frånser det nordliga Sverige. För åren 1874/93
uppgifves nämligen i Sveriges sju nordligaste län kornet väga i
genomsnitt endast 57* i kg. pr hl., i de öfriga sjutton länen
åter ej mindre än 65*6 kg., hvilket sistnämnda tal onekligen
är ovanligt högt. - I Malmöhus län uppgifves, såsom genomsnitlj
för åren 1886/95, hvetet väga 78*8 kg. pr hl., rågen 74* i kg.,
kornet 66*7 och hafren 50-7 kg. Ännu högre viktstal uppvisas för
kornets del af Kalmar län, med 68-7 kg. pr hl., och Gottland, med
69’o kg. Kornet från öarna Gottland och Öland är också i hög grad
eftersökt af bryggerierna. - Det ofvan omtalade förhållandet, att
kornets vikt är lägre i Nordsverige än annars i riket, återkommer
äfven beträffande öfriga säden, om ock ej i så hög grad som för
kornet. Hafren skördas i de fyra nordligaste länen till mycket stor
del såsom grönfoder - i högre grad ju längre norr ut man kommer.
Sveriges land och folk.
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
