Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.7. Offentliga samlingar och institutioner för vetenskap och konst; den periodiska pressen. Af bibliotekarien fil. dr B. Lundstedt, Stockholm - IV.7.f. Museer - IV.7.g. Nordiska museet och Skansen, af amanuensen N. E. Hammarstedt, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISKA MUSEET OCH SKANSEN. 351
Af naturhistoriska samlingar vid Uppsala universitet må nämnas:
Zoologiska museet samt Botaniska museet, hvars skandinaviska
fanero-gamherbarium uppgifves vara det bästa kända. Vid Lunds
universitet finnas likaledes betydande naturhistoriska samlingar,
såsom Zoologiska museet, Botaniska museet m. fl.
Utom ofvannämnda museer finnas vid de flesta af Sveriges allmänna
läroverk för undervisningen i naturvetenskaperna afsedda samlingar
af herbarier, uppstoppade djur, mineralier och andra naturföremål,
hvaraf åtskilliga äro ganska betydande.
Ett enskildt naturhistoriskt museum af ganska stort intresse är
^Biologiska museet i Stockholm, stiftadt år 1893. Denna anstalt,
som i sitt slag ej har något motstycke i Europa, innehåller en i det
närmaste komplett samling af Skandinaviens däggdjur och fåglar, med
omkring 3,000 uppstoppade exemplar, och återgifver djurvärldens eget
lif i naturen, i det, genom rundmålning och fristående naturföremål i
förening, skog, berg och haf äro framställda så, att hvarje djurart
framträder i sin sanna omgifning. Museet är ordnadt af konservatorn
G. Kolthoff med biträde af docenten C. Bowallius och djurmålaren
B. Liljefors.
Nordiska museet och Skansen.
För hvarje slag af själfkännedom kräfves icke allenast hos individen
utan ock hos nationen en viss högre grad af mogenhet. Också räkna, i
jämförelse med andra, de vetenskaper, som kallas etnologi, folklore,
kulturhistoria o. s. v-, en låg ålder, ja hafva mångenstädes,
i vissa afseenden äfven i Sverige, icke ännu lyckats komma
till sin rätt. Genom en enskild persons, doktor A. Hazelius’,
handlingskraftiga ingripande har emellertid det svenska folket,
hvad beträffar tillvaratagandet af föremål, som belysa folkets egen
och i samband därmed grannfolkens allmänna utveckling, kommit att
bland alla nationer intaga en af de främsta platserna.
År 1872 begynte Hazelius sin verksamhet i antydda riktning, och
redan 1873 kunde han för allmänheten öppna första afdelningen af sitt
museum,- hvars kommande storlek väl emellertid ej ens han själf vid
den tiden förutsåg. Museet kallades då Skandinavisk-etnografiska,
samlingen och var närmast af rent etnografisk-folkloristisk
art. Snart vidgades emellertid verksamhetsfältet, och namnet ändrades
till Nordiska museet, under hvilken benämning institutionen sedan
blifvit världsbekant. Museets hufvudkatalog utvisar, när detta
skrifves, 85,000 nummer, hvaribland en stor del omfatta ett flertal
- stundom ända till hundrade - föremål. Härtill komma dessutom
bibliotek och arkiv samt stora samlingar af gravyrer, porträtt
(ensamt dessa öfver 25,000 blad), mynt och poletter, postmärken
m. m., hvilka samlingar ej äro införda i hufvudkatalogen. Museets
föremål förvaras ännu i skilda och tillfälliga lokaler, men en
präktig museibyggnad är redan till betydlig del uppförd och torde,
såvida oförutsedda hinder ej inträffa, om ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
