Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.1. Statsförfattningen - III.1.a. Historik och nuvarande statsförfattning, af lektorn fil. dr E. Hildebrand, Stockholm - III.1.b. Riksdagens sammansättning och arbetssätt, af litteratören J. P. Velander, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSDAGENS SAMMANSÄTTNING OCH ARBETSSÄTT.
163
kvarstår i full användning numera blott genomgåendet af
statsrådsprotokollen, hvarigenom utan tvifvel en verksam
kontroll utöfvas öfver regeringsärendena. Därest härvid allvarliga
anmärkningar göras, hvilket dock under senare tider ytterst sällan
inträffat, kan det leda till att vederbörande minister frivilligt
afgår ifrån sin plats. De öfriga härofvan angifna åtgärderna hafva
icke på flera årtionden kommit till användning.
Äfven ledamöterna i Högsta domstolen äro på ett egendomligt sätt
ansvariga inför riksdagen. Denna äger nämligen att genom ett
särskildt utskott, den s. k. opinionsnämnden, afgöra, huruvida
domstolens ledamöter gjort sig förtjänta af att behållas i sitt
ämbete. Opinionsnämnden anställer ingen undersökning och äger ej
ens att ingå i diskussion; dess enda uppgift är att votera. Medlem
af Högsta domstolen, som sålunda uteslutes, är tillerkänd pension,
motsvarande hälften af lönen. Någon uteslutning på detta sätt
har emellertid aldrig förekommit. - Härförutom har riksdagen
ännu en kontroll öfver Högsta domstolen, i det att riksdagens
justitieombudsman kan i vissa fall tilltala ledamot af domstolen
inför riksrätten (se ofvan).
Sveriges statsförfattning är jämte Englands den enda i Europa,
som framgått ur en s j älf ständig politisk utveckling på nationell
grund. Härigenom förklaras dess många egendomliga drag, af hvilka de
viktigaste äro uti ofvanstående framställning antydda. I det hela
ger Sveriges statsförfattning ett troget uttryck åt den härskande
rättsuppfattningen i vårt land och utgör ett vackert vittnesbörd
om det svenska folkets politiska mognad.
Riksdagens sammansättning och arbetssätt.
Jämlikt den nya riksdagsordningen af 1866 består Sveriges riksdag
af två kamrar j hvilka »i alla frågor hafva lika behörighet och
myndighet». Då emellertid finansiella frågor afgöras genom gemensam
omröstning af båda kamrarna, därest de stannat i olika beslut, har
Andra kammaren genom sin mer än en half gång högre numerär ett något
större inflytande än medkammaren i detta hänseende, hvilket svarar
emot det i andra länder ej sällsynta förhållandet, att Andra kammaren
besitter företrädesrättigheter beträffande budgetfrågor. Sättet
för hvardera kammarens tillblifvande är i korthet följande.
Första kammaren består af 150 ledamöter, hvilka för nio år utses
af landstingen, äfvensom af stadsfullmäktige i de fem städerna
Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping och Gäfle, hvilka ej äro
företrädda i landstingen. Ledamotsplatserna i Första kammaren äro
fördelade på de särskilda valkretsarna i proportion till dessas
folkmängd, hvilken fördelning hvart tionde år omregleras.
Ofvanstående bestämmelser om antalet ledamöter fastställdes år
1894. Enligt 1866 års riksdagsordning var antalet bestämdt till
en för hvarje fullt trettiotusental af valkretsens folkmängd. Hela
antalet uppgick på denna grund år 1867 till 125 och år 1894 till 148.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
