Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.3. Folklynne och sociala förhållanden - II.3.d. Kriminalförhållanden - II.3.e. Seder och lefnadssätt, af litteratören J. P. Velander, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 II. DET SVENSKA
FOLKET.
Af tab. 27 framgår, att frekvensen af gröfre brott är ojämförligt
starkast i åldrarna 20/30 år och därnäst i åldrarna 15/20 och 30/40
år. Den bland nästan alla folk i våra dagar hörda klagan öfver
en tilltagande brottslighetsfrekvens bland minderåriga har äfven
försports i vårt land, och en noggrann undersökning har visat, att en
försämring verkligen ägt rum inom den tidigaste ungdomsåldern (15/20
år); däremot visa de egentliga skolåldrarna snarast förbättring.
Af de för gröfre brott sakfällda åren 1881/90 voro bland männen 76 %
och bland kvinnorna 77 % ogifta. Af hela antalet voro blott 1*34 %
analfabeter, men ej mindre än 23’3 % voro okunniga i skrifning,
hvilket är ett många gånger högre tal än bland befolkningen i
öfrigt. I goda förmögenhetsvillkor be-funno sig 1*6 %, i bärgliga
21*6, i knappa 46’7; utfattiga voro 30*i %. Utom äktenskapet födda
voro 8*65 %, hvilket tal utvisar en högre brottslighetsfrekvens
hos denna grupp än hos den öfriga befolkningen.
Under åren 1891/95 var frekvensen af vissa slag af gröfre brott
följande, uttryckt i årliga antalet sakfällda på hvarje million
af folkmängden, nämligen: brott mot offentlig myndighet 30*4
(i stark tillväxt), förfalskningsbrott 25’3, mened 4*59, mord och
mordförsök 1*74, dråp och vållande till annans död 7*2o, barnamord,
fosterfördrifning o. d. 13*20, misshandel 57*3 (i tillväxt), våldtäkt
2*03, sedlighetsbrott 6*66 (i stark tillväxt), mordbrand 5*38,
stöld 252, rån 2*44, bedrägeri och oredlighet 17*2 (i tillväxt),
andra slag 16*4, således i allt 442, ellej* efter afdrag för de för
mer än ett brott sakfällda: omkring 415. Beträffande några af dessa
förbrytelser lämnar tab. 27 en öfverblick äfven för äldre tider,
hvilken i flera hänseenden är af ett betydande intresse. Frekvensen
af gröfre brott inom landets olika delar åren 1881/90 framgår af
kartan sid. 141.
Såsom gröfre brott äro här ofvan räknade sådana, som ej kunna
försonas med böter. För ringare brott sakfälldes 1891/95 årligen
på hundra tusen inb. 185 och för förseelser 602. Största antalet
af dessa sistnämnda utgöres af fylleriförseelser.
Seder och lefnadssätt.
Angående klädedräkt och föda, lefnadssätt i helg och socken samt
seder och bruk, bland vårt folk i allmänhet och inom dess särskilda
delar, må här meddelas några kortfattade notiser, hvilka helt
naturligt icke kunna i någon mån göra anspråk på att vara uttömmande.
Dräkten rättar sig hos vårt folk, likasom hos alla samtidens
civiliserade, efter allmänna europeiska moder, som numera ganska
hastigt nå äfven de mest aflägsna bygder. Endast i vissa delar af
Dalarne och af Lappland äro de gamla folkdräkterna ännu i allmännare
bruk; i öfriga landsändar hafva de försvunnit under de båda senaste
mansåldrarna. En del af dessa klädsamma dräkter ha i våra så starkt
historiskt intresserade tider stundom accepterats, för festliga
tillfällen och ute i det fria, af den kvinnliga »Ofverklassen»:
så de vackra dräkterna från Rättvik i Dalarne, från Vingåker
i Södermanland, från vissa delar af Hälsingland, Blekinge och
Skåne, o. s. v., hvilka färgrika dräkter också ofta företetts å
världsutställningar och äro vanliga i turistalbum, hvarför de torde
få anses vara rätt allmänt kända äfven i utlandet. - Hvad angår den
arbetande klassen hafva dess anspråk i fråga om klädedräkten under
senare tider betydligt stegrats, och utanför arbetet uppträder
den svenske arbetaren numera alltid välklädd, hvilket för några
årtionden sedan långt ifrån alltid var fallet. Mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
