Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.3. Folklynne och sociala förhållanden - II.3.a. Folklynne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
II. DET SVENSKA FOLKET.
Läskunniga ocli icke läskunniga bland de värnpliktige.
l l Läskunniga. HHH Analfabeter.
Sve- Tysk- Dan- Schweiz. ISTeder- Fin- Frank- Bel-
Öster- Ungern. Ita- Ryss- Ser-rige. land. mark.
länd. land. rike. gien. rike. lien.
land. bien.
Generationer af vårt folk ha alltså redan införts i det uppfostrande
tankearbete, som läskunnigheten alltid medför. Gentemot detta
står, att landets vidsträckthet och glesa befolkning, väl också
mångenstädes fattigdomen, medfört, att lifvet själft ej hos oss
lämnar så många tillfällen till andlig utbildning som i rikare
och mera tätt befolkade länder. Häraf sker, att den själiska
utvecklingen ofta hos vårt folk förefaller ojämn och ej har full
förmåga att göra sig gällande i det praktiska lifvet. En viss
råhet i sinnet ligger ock ännu mångenstädes kvar såsom ett arf från
flydda seklers oupphörliga krig - och kanske äfven från den period
af starkt utbredd dryckenskap, som karakteriserade förra delen af
det nyss tilländagångna århundradet.
De egenskaper, som åstadkomma en duglig krigare, hafva i alla tider
varit skarpt utpräglade hos vårt folk, och utan öfverdrift kan sägas,
att Sveriges krigshistoria är bland de vackraste, som något folk
äger. Att dessa egenskaper ännu alltjämt fortlefva, till trots för
en åttioårig fred, är af många tecken tydligt. Knappast föres äfven
i våra dagar någonstädes ett krig, där ej af egen drift deltager
ett betydande antal svenskar, och sällan händer väl, att ej dessa
frivilliga stridsmän göra sitt folks gamla rykte heder.
Man må om kriget tänka hvad man vill: det kan ej förnekas, att
det uppkallar den mänskliga kraften till en utomordentlig höjd,
och i själfva verket gifver hvarje folk i denna situation ett
ovanligt klart vittnesbörd om sitt innersta kynne. Hvad vårt
svenska folk angår, framträder härvid tydligt den öppna, klara,
så att säga ljusa beskaffenheten af dess naturell: ett oförväget
mod, ståndaktig tapperhet, oegennyttig själfupp-offring och ädel
ridderlighet - allt egenskaper som fira sin största triumf under
öppen strid på slagfältet. För svensken mera främmande är däremot den
mörka fanatism, som låter Numantias och Zaragozas borgare begrafva
sig själfva under sin hemstads ruiner. Lika främmande är ock för
svensken det dystra hatet. Gentemot en öfvervunnen fiende är han
alltid skonsam och beredd till försoning - ej sällan i högre grad
än som med ett klokt tillgodoseende af egen fördel är förenligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
