Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arwidsson som publicist i Äbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid mognade år är rättigheten att bestämma sig själf
henne återlemnad. Måtte hon äfven i sina handlingar och
åtgärder röja den styrka, som med billighet fordras af en,
den der skattas nog stadgad att befrias från ledbandet!”
Det är nu denna tanke han utvecklar på 8
kvartsidor med en stylistik, som väl lider något af granna
talesätt, men kan kallas glänsande i jämförelse med den då
brukliga. I värdiga ordalag påminner han om vår
tacksamhetsskuld till Sverige, „att vi i förening med
Svenskarne emottagit all den bildning vi äga”. Varm och
uppriktig är den hyllning han bringar Alexander, som
bekräftat vår konstitution och „förklarat att Finland skulle
fullmyndigt styra sig sjelf, under Hans välsignade spira".
Men dessa förmåner, den gamla bildningen och den
nya konstitutionela autonomin, för att blifva
välsignelserika, fordra ett själfvärksamt, politiskt lif, och hvar finner
man det? Det politiska lifvet hade under svenska tiden
koncentrerats kring regeringens centrum, i provinsen fans
icke mycket politisk förmåga eller ens medborgarsinne.
Hvart han nu än kastar blicken är en matt, ljum,
småsinnad och själfvisk ande rådande. Lyckligtvis hafva de
låtit sig finna, „som voro statsmän nog att kunna utföra
vår store monarks välsignade afsikter", men „hurudant
skall vårt tillstånd blifva, när de insigtsfulla män falla
undan, som nu med så mycken klokhet föra vårt
statsroder?" Vid rättegångsvärken möter man slentrian och
inbilskhet hos före detta läxläsare, vid universitetet „böra
vi ej peka på andra, då det talas om afsvalnad national
ifver, kallnad inspiration och tröghet vid alla
uppoffringar för folk och fosterland", inom kyrkan „hafva få
betänkt sitt stånds helighet och ännu färre välja det såsom
annat, än en lekamlig utkomst". „Vi måste helt och
hållet förnya oss till åsigter och grundsatser. Ett annat slägte
skall uppstå med manlighet i hugen, alfvar i sinnet och
kraft i alla handlingar". „Det förslår nu icke mera, att
prålande utbjuda en mager husbehofs patriotism, eller
svänga fram med tänkesätt af det hvardagliga dussin
slaget. Det gäller att älska sitt fädernesland, icke näst sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
