Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sine söner, sine tolf Drottar eller Diar[1], som
jemte honom ej allenast förestodo Gudstiensten, utan
äfven skipade rätt bland menigheten[2] och et stort
antal folk[3] med qvinnor och barn[4].
17. Först kom han til et af de Scytiska folk i
Ryssland[5], som kallades Sager[6] eller Saxer[7],
en lämning af dem, som nedsatt sig i Tyskland,
hvaraf han tog med sig en stor hop[8]. Sedan for
han til de orter, der Götiska namnet begyntes[9]
eller Göternes yttra gräntzer, som i wåra gamla
Sagor kallas Rid-Götaland[10], och derifrån til Östra
[1] Diar, et Turkiskt ord, betyder Regio, Præfectura,
Höfdingedöme. v. Bayer. in Act. Petrop. T. 5. p. 341. deraf ännu Diarbecker har namn.
[2] Efter desse 12. Drottar eller Asar, som ock kallades
Spekingar (emedan de höllo folket til Spekt, spakhet och frid),
har alt sedan warit brukeligt hos oss til denne dag, at
Tolf Män sittia i Rätten, (v. Sturl. &c.) liksom än hos
Tuscherne och Tyrhenerne, en Scythisk afföda. v.
Bochart. Chan. L. 1. c. 33. p. 646. Annius, Varro &c.
Detta kommer öfverens med Herodoti, Ασιαδα Φυλμν
eller Asa-gille, som bestod af Ασιαρκοις, Asa-Förstar,
just sådane som wåre. v. J. Wildes Förb. p. 254.
[3] Sturl. Yngl. S. c. 5. Joh. Martini in Messen. Antiq.
Sigrun. ap. Sheringh. L. c. c. 12. p. 245.
[4] Verel. not. ad Herv. p. 37.
[5] Sheringh. L. c. p. 245.
[6] Sager, Saquer eller Saçer, hvaraf Saxerne kommit,
(v. not. nost. ad. c. 3.) hade ej så aldeles flytt sig til
Germanien, at ju stammen war qvar i de östra orter.
[7] prol. Edd. Isl. c. 3.
[8] cfr. Joh. G. Keysler. Ant. Sept. & Celt. c. 3.
[9] prol. Edd. Isl. c. 3.
[10] J. Wilde. Hist. Pragm. c. 2. §. 35. och E. J. Biörner
de Jotunh. p. 52. säja, at Herjedalen, Jemteland och
en del af Helsingeland warit Rid-Götaland, hvilket är
likare, än at det skulle warit Dannemark. (cfr. Prol.
Edd. c. 3. Odde Munk ap. Flor. Flor. Ant. Scan. p.
26. &c. &c.) eller Småland, som Verelius menar (in
not. ad Herv. S. ): åtminstone har det legat i Odens wäg,
hvilken ej tyks kunnat segla åt Dannemark strax han
kom från Scythien. Somlige mena, at Ridgötaland
så blifvit kalladt, af Ryd, rödja, hvarpå så många
Småländska och flera orters namn ändas (v. Verel. L. c.):
Somlige af Rida efter desse Göter mycket brukat
hästar (cfr. Schönström Jnl. til Sv. Hist. MS): Somlige
af Reda, utreda eller Redd, der skiep lägges för ankar
(M. Floræi Fl. Ant. Scan. p. 39.) och Peringschöld (in
præf. ad Fragm. Brav.) gifver det samma betydelse som
Red-kyrka, Annexe, hvilket är ganska likt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:25:54 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svearikehi/1/0152.html
