Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl Kullberg, af Herman Bjurstén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En väldigare stämma skall då utan tvifvel tolka den
förevigades lof, men intet hjerta skall då klappa varmare,
ingens känsla eldigare låga för hjeltekonungen och Sverige än
dens, som i dag lade ett ringa offer på den stores altare!
Ty än från polens is omgj itna Lappar
Till Öresundets fria bölja hän
!’ör fosterlandet hvarje hjerta klappar,
Vi be till Gud för det med böjda knän,
Det är den första bön, setn barnet stammar,
Pä den förblödde krigarns läpp hon flammar.
Och hvälfva vreda gudar slumpens terning,
Smides ödets blixt vid mörka magters härd,
Om, som deu siste Romarn, stor i gerning,
Den siste Svensken faller på sitt svärd
Lik denna riddarborg, uti ruiner,
Hans storhet än i sjelfva fallet skiner.
Sådan var Karl Kullbergs lärospån såsom talare. Men
det torde vara skäl, innan vi gå vidare, att efter denna mera
utförligt tecknade episod ur skaldens lefnad, lemna några
korta underrättelser om hans barndom och tidigare öden.
Karl August af Kullberg — ty så hette han rätteligen
— var född i Stockholm år 1813 d. 23 Augusti. Han
saknade icke poetiska anor på fädernesidan, ty hans fader var
den såsom skald på sin tid ganska utmärkte
statssekreteraren, slutligen biskopen öfver Kalmar stift Anders Carlson af
Kullberg, hvilken år 1802 vann Svenska Akademiens stora
pris samt sedermera sjelf invaldes till ledamot af densamma.
Redan tidigt röjde den unge Karl de mest förvånande
anlag. Hans yngre efterlefvande broder har berättat oss,
huruledes han redan i sin första barndom sammansatte långa
berättelser, dem han om aftnarne förtäljde för syskonen
framför vinterbrasan. — Vi längtade ordentligt efter dessa aftnar
— yttrade denne broder — och vi fängslades af de
underbara sagor och äfventyr, som uppsprungo ur vår äldsta bro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
