Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korparne, gammal Studenthistoria från Lund. Berättad af Onkel Adam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Korparne.
Gammal Sludenthisloria från Lund.
(Berättad af Onkel Adam.)
På hela sex veckor hade kamrerens son, som var
student i Lund, ej fått bref från hemmet och, det som var
värre — inga penningar. Hans värdinna på Mårtensgatan
var orolig, hans spisvärd på Gråbrödersgatan var äfven
orolig, skräddaren i Käppslängaresträdet likaledes, ty alla hade
att fordra; och slutligen blef kamrerens son, som skulle
betala — också orolig.
Hvem kan föreställa sig hans fröjd, då han en vacker
dag får se sin fars ena dräng, den hederlige Mårten, komma
Bredgatan fram, lugn och välmående som vanligt. Det är
klart att han skyndade till honom med ett vänligt: »goddag
gamle Mårten; hur står till hemma?»
»Aj jo bra Gu ski lof—tackar som fraugar,» sade
Mårten och tog af hatten.
»Gudskelof för det. Kom upp, Mårten, få vi språka.»
»Jaså, allt står väl till der hemma?» återtog kamrerens
son. »Yet du ingenting nytt?»
»Nyt? — naj, inte ved ja — jo ded är sannt — di
tamme korparne ä döa.»
»Äro korparne döda, begge två ... det var ett par
roliga djur. Nå, hur kom det sig?»
»Hor ded kom se? Ja inte ved ja, men de åd väll
ihjäl se på as, kan jag formena.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
