Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
rubert knekt och klnkeljés.
En annan qvarlefva af de fordom vid julhögtiden
brukliga festligheter hafva vi i deu på flera ställen i Sverige
förekommande barnakomedien "Rubert Knekt och K i
n-keljés."
Rubert Knekt, som föreställer den onde anden och lärer fått
sitt namn efter en engelsk ädling, som mördade den heliga Thomas
af Canterbury, inkommer julafton, utstyrd på något skrämsel väckande
sätt med ett ris i handen och med en gråpappersmössa på hufvudet.
Han håller en allvarlig räfst med barnen for deras förseelser, hvilka
han under hotelser uppräknar. När ban är nära att bortföra de
förskrämda barnen, kommer i råttan tid den milde, hvitklädda
Kin-keljés — förskämdt uttal af "Kind ch en Jesus’’ som väl i
början är vred öfver barnens odygder, men slutligen blidkas, kör ut
Rubert och begåfvar barnen med julklappar mot deras löfte, att de
skola för framtiden rätta sina fc-1 l3).
Möjligen har denna barnakomedi kommit in från
Tyskland, der mot slutet af 17:de århundradet en likuaude
komedi uppfördes, ehuru der utom Jesulein och flera
Ru-pertar äfven englar och apostlar uppträdde 14). Den
af-lägger för öfrigt ett nytt bevis derpå, att ofta hedniska och
kristliga föreställningar smälte samman i dessa festbruk.
Hos de gamle germanerna firades nemligen vid jultiden
gudiunan Holda, som då gick omkring i husen och
belönade de flitiga spinnerskorna, men straffade de lata.
Detta gamla hedniska bruk har med nödiga ändringar
blifvit öfverfördt på det kristna julfirandetl5).
Men med uppvisandet af några dramatiska elementer
i den kyrkliga kulten eller med angifvandet af dramatiska
folkseder vid firandet af de stora kyrkohögtiderna är icke
den frågan besvarad, om i Sverige andliga skådespel varit
under medeltiden uppförda. Det hvilar i sjelfva verket
öfver denna fråga ett dunkel, hvilket icke ännu blifvit
tillfullo skingradt. Äfven obetydliga omständigheter kunna
derföre här förtjena uppmärksamhet.
13) Rydquist, s, o. s. 240—1. Jfr Flögel, Gesch. d.
Grotesk-komischen. s. 184—86, der en annan härledning af namnet
uppgifves. — Flögel, Gesch. d. Komischen. IV. s. 9. — ,s) Schack,
Gesch. d. dram. Lit, u. Kunst in Spanien. I. s. 38. Griinm,
Deutsche Mythologie. s. 169.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
