Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73 mysteriet utbildas genom profant inflytande.
skådespelare i rakt nedstigande linie härstamma från de
romerska mimerna, om än den ursprungliga karakteren
blifvit under- tidernas lopp på mångfaldigt sätt
omgestaltad. Schack visar, att dessa mimer redan tidigt
utöfvat inflytande på det andliga dramat. Den stora massan ^
hade från hedendomen ärft lusten för fester, processioner,
maskeradupptåg; förgäfves predikade de kristna lärarna
mot deltagandet i de hedniska högtiderna; så småningom
öfverflyttades hedniska festbruk på de kristna festerna,
hvilket underlättades derigenom, att flera af de kristna
kyrkohögtiderna inträffade vid samma tid på året, då
hedningarna firade sina religiösa fester. De mera sansade
och insigtsfulla af de kristna kyrkoföreståndarne, t. ex.
Gregorius den store, ansågo klokare att skona så djupt
inrotade vanor och i stället söka gifva dem en bättre
vändning, och så leddes strömmen af hedniska
lustbarheter, redan starkt uppblandad med kristna elementer, in
i kyrkan. På de heliga dagarna plägade folket samlas vid
kyrkan, uppbyggde tält af trädens grenar ocli föranstaltade
glada gästabud; i kyrkan och på kyrkogårdarna såg man
dansar och förklädningar samt hörde profana sånger. Redan
i capitularier från 6:te seklet förbjudes dans i kyrkorna.
Vid sådana tillfällen infunno sig upptågsmakarne och
mimerna, och de andlige slöto sig till clem. Det omtalas,
att i kyrkorna firades teatraliska spel. och ej blott
maskerade personer inträngde i kyrkan, utan äfven
presby-teri, diaconi och subdiacoui anställde prägtiga måltider och
anförde dansarna med trummor ocli cymbaler genom
stadens gator. Då man fann att smaken för dylika
förlustelser ej lät sig undertrycka, så har kyrkan, som redan
förut sökte att sinnebildl|kt framställa
återlösningens under, funnit för godt att bemägtiga sig denna
lust, och hennes tjenare öfvertogo nu sjelfva uppförandet
af de heliga historierna, anknytande vid de i kulten gifna
dramatiska elementerna. Så förklarar Schack det kyrk-
to
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
