Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) - Appendix - Nya tendenser under 1930-talet - Tiden efter 1939
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
360 Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914)
kanske med någonting sådant som 20 procent. Det var ett
imponerande resultat under en period då världshandeln i dess helhet inte
synes ha noterat någon ökning utan tvärtom en viss minskning. Men
absolut taget var ökningen väsentligt mycket mindre än under
1920-talet.
Mot slutet av årtiondet synes man emellertid som sagt ha
kommit ganska nära den punkt då de inflatoriska tendenserna började
göra sig gällande med större styrka. Arbetslösheten var praktiskt
taget avvecklad, och även om man inte hade en sådan överfull
sysselsättning som under efterkrigstiden, hade dock situationen på
arbetsmarknaden förändrats. Man hade nått den fas i
högkonjunkturen, då kapaciteten var i hög grad utnyttjad, d.v.s. den punkt då
en kraftig högkonjunktur vanligen börjar visa inflatoriska tendenser.
Tiden efter 1939
Så var läget vid andra världskrigets utbrott. Detta nya krig kom ju
att pågå längre tid än kriget 1914—18, och det kom också att
innebära ännu hårdare begränsningar för vår utrikeshandel. Ur
penning-politisk synpunkt innebar detta emellertid att vi i rätt hög grad
undgingo den inflationsfaktor som exporthaussen hade inneburit undei
första världskriget. Det kan tilläggas att vi också undgingo den svåra
livsmedelskris och varubrist, som i så hög grad bidrogo att sätta fart
på priser och löner under första världskriget. 1930-talet hade inneburit
en stark utveckling av hemmamarknadsindustrien. Ur
krigshushåll-ningens synpunkt var detta en stor fördel. Jordbruksregleringen
återigen hade i förening med goda skördar lett till det resultatet att vi
inträdde i krigsekonomien med relativt välfyllda livsmedelslager,
Varuförsörjningen under kriget underlättades också genom den
lagring av råvaror av olika slag som reservförrådsnämnden och enskilda
företag hade bedrivit under den tid då krigsriskerna började hopa sig
Dessutom minskades svårigheterna av att vi trots allt lyckades
upprätthålla en begränsad transocean handel, den så kallade lej dtrafiken
Erfarenheterna från första världskriget gjorde att man inte liksom
då dröjde med ransoneringar och liknande ingripanden till des:
ställningen hade blivit kritisk. Tack vare det utvecklade
organisationsväsendet, inte minst inom jordbruket, och en effektivare
administration av kommissionsväsendet lyckades man också göra
ransoneringarna betydligt mer effektiva än under första världskriget
och svartabörshandeln fick långt mindre proportioner än då.
Å andra sidan var däremot statsfinanserna nu en inflationsfaktoi
av större betydelse än 25 år tidigare. Försvarsutgifterna nådde väldig:
belopp, och det statliga upplåningsbehovet var mycket omfattande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
