Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Penningväsende - Befolkningsutveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
296 Det stora genombrottet (1815—1914)
men mycket envisa depression gällande. Å andra sidan
sammanhängde 1850- och 1870-talens starka högkonjunkturer med
sågverksindustriens mest utpräglade spekulationsperioder och den senare av dessa
också med järnvägsnätets oproportionerligt hastiga utveckling. Mycket
litet härav bar någon för Sverige specifik prägel; det mesta utgjorde
ett jämförelsevis svagt återsken av allmänt europeiska företeelser.
Befolkningsutveckling
Det återstår att behandla några av de mest grundläggande
företeelserna i Sveriges ekonomiska utveckling fram till det första
världskriget. Få förändringar ha därvid varit mer genomgripande, i Sverige
liksom annorstädes, än de som gällt den demografiska utvecklingen.
Det mest grundläggande däri har varit vad som måste betecknas med
uttrycket helt nya livsförutsättningar. Medan ännu i medeltal för
perioden 1816/40 den återstående medellivslängden vid födelsen i
Sverige endast var knappt 41 V2 år, hade den 1931/35 stigit till drygt
64 ^4 år, sålunda med inemot 23 år; och vill man i stället lägga till
grund den s.k. sannolika återstående livslängden vid födelsen — dvs.
det antal år under vilket en viss ålderskull reduceras till hälften av
sitt ursprungliga antal — så får man en höjning från 47 3/< till 72 V5
år, dvs. en ännu starkare tillväxt. Som dessa siffror visa, har
människornas livslängd under århundradet ökats med långt över hälften.
Men naturligtvis skapade detta enastående resultat sina egna, allt
annat än lättlösta problem.
Trots industriens utveckling efter 1850 var det sålunda långt ifrån
att den skulle ha varit i stånd att absorbera hela
folkmängdsöver-skottet. Nativiteten visade visserligen en svagt sjunkande tendens
t.o.m. 1870-talet, ungefärligen från 33 till 30 per 1 000 invånare; men
dödligheten sjönk betydligt starkare, ungefär från 23 till 18, och
därför förekom det ej blott ett högt utan också ett i huvudsak stigande
födelseöverskott, som på 1870-talet nådde en för svenska
förhållanden så ovanlig höjd som 12 pro mille, 1 V5 procent, om året, fastän
ett lindrigt utvandringsöverskott då gjorde folkökningen något
svagare.
På samma sätt som under 1700-talet var det länge jordbruket som
främst fick försörja den växande befolkningen. Vår statistik över
yrkesfördelningen är visserligen ända fram till 1870 mycket
bristfällig och föranleder därför försiktighet i slutsatserna; men det
förefaller icke finnas anledning till antagandet att jordbrukets andel i
folkmängden skulle ha sjunkit väsentligt före år 1870. För denna
tidpunkt har man första gången en tillförlitlig — för övrigt redan förut
omtalad — siffra, som låg icke långt ifrån tre fjärdedelar av det hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
